- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjunde årgången, 1937 /
101

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - III. Wyclifismen går sin egen väg (1380—1384) - 8. Nattvardsstriden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOHN WYCLIF OCH HANS REFORMIDÉF.R

119

Denna grundsyn kan sammanfattas så: brödet förbliver bröd
även efter konsekrationen, men Kristi kropp är icke
desto-mindre verkligt närvarande i nattvardselementen, ehuru på ett
andligt sätt, och huvudsaken är, att man vid kommunionen
andligen mottager Kristus i sitt inre liv.

Med sin tes, att brödet förbliver bröd efter konsekrationen,
avvisar Wylif helt teorierna om annihilation och »accidens sine
subjecto» eller »accidens sine substancia».1 Men därmed
avvisar han lika bestämt den meningen, att. det konsekrerade
brödet skulle identiskt vara Kristi lekamen. Dessa två
ytterligheter äro villfarelser, med vilka djävulen bedrager kyrkan.2
Wyclif åberopar evangelierna, apostlagärningarna och Paulus
för sin mening, att brödet förbliver bröd. »Spiritus sanctus
regulariter vocat sacramentum altaris panem et nunquam
accidens, igitur fideles debent hoc observare», förklarar han och
urgerar starkt Skriftens ord i frågan.3 Han kallar också på

på många ställen i dessa arbeten, t. ex. De apost., s. 65 f. (Innocentius
hade också krävt länsskatt av England, och vi behöva icke tro honom mei
i nattvardsfrågan än i den frågan, förklarar Wyclif), 134 f., 171 f., 175, 192,
199 f., 230; De euch., ss. 141 f., 272 ff., 278, 315; (på sistnämnda stället
förklarar han åter, att om man skall lyda Innocentius i allt, då måste
engelsmännen också betala länsskatten. Flera gånger upprepar han också
sin tes, att Skriften står över påven.) I en del av de nämnda referenserna
söker Wyclif ge en tolkning av Innocentius’ dekretal, som skall passa hans
egen åsikt. Om Thomas’ och andra senare kyrkolärares tankar berättar
Wyclif flerstädes. I många fall borttolkar och tillrättalägger han de mot
honom anförda citaten från olika patres, så t. ex. De apost., s. 193 ff. Hans
påvisande av mässans successiva framväxande, ibdm, s. 235 ff., och hans
principiella ställning till liturgi och ceremonier äro värda uppmärksamhet.

1 För hans metafysiska bevisning i frågan, se De aftost., s. 144 tf.,
De euch., ss. 53 ff., 129, 293

2 De apost., s. 204: »Sunt autem duo extrema in quibus dyabolus
seducit ecclesiam: unum est, ut credatur sacramentum illud ydemptice esse

corpus Christi; –––Sed dyabolus declinavit ab isto ad aliud extre-

mum;–- — subtiliavit in signis, seducendo generacionem adulteram,

quod illud sacramentum sit accidens sine subiecto.» Med detta citat har
man stridsställningen klar, och man ser de två fronterna, vilka nämndes
ovan.

3 De aftost., ss. 47 ff., 54 f., 113, 200, 216 f., 222. På sistnämnda
stället läses följande karakteristiska ord: »Hostia consecrata non föret
accidens sine subiecto nisi Christus hoc diceret; sed Christus hoc non dixit,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1937/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free