Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - III. Wyclifismen går sin egen väg (1380—1384) - 10. Lutterworth-herdens sista år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 20 GUNNAR WESTIN
säkerligen till god hjälp i denna verksamhet och gav dem
handledning.1 Men man vakade också skarpt över dem, ty efter
oron sommaren 1381 hade motståndarna fått nya argument.2
Om dessa predikanter vid denna tid voro så talrika, som
krönikorna synas mena, är ovisst.
I Oxford blev det ett allt mer spänt förhållande mellan
reguläres och seculares, och bland de senare hade Wyclif-idéerna
vunnit betydande anhängare. Dessa förde också en kamp för
universitetsfriheterna. Tiggarmunkarna ansågo sig så hårt
ansatta, att de i febr. 1382 vände sig till Lancaster med en
klagoskrift.3 Detta ledde icke till något resultat, vilket väl också
bevisar, att Lancaster icke heller nu bör betraktas som en
motståndare till Wyclif. Under tiden var Wyclif i Lutterworth
och skrev. Hans forna tilltro till världsliga herrar kom honom
att ännu en gång rikta ett memorial till parlamentet våren 1382,
där han sammanfattade några av sina kyrkopolitiska satser, främst
rörande ekonomien.4 Detta gjorde ingen verkan. Varken
lorder eller Commons voro redo att gå Wyclifs vägar.
Upproret-föregående år gjorde många rädda för den nya folkrörelsen, och
Wyclifs nya häftiga angrepp på både högre och lägre präster
i De blasplieinia ökade väl olusten för hans reformtankar. De
bittra striderna i Oxford voro heller intet glädjeämne. Dess-
non [in] quibuscumque villis aut civitatibus, sed in ipsa universitate
Oxo-niæ.» Jfr Fasc. Zis., s. 274, och Concilia Magnae Brit., III, s. 202. I Eulog.
/list., III, s. 351, heter det (1381): »Discipuli ejus hane doctrinam
prædica-bant et divulgabant per totam Angliam multos laicos seducentes etiam
no-biles et magnos dominos qui defendebant tales falsos prædicatores.»
1 Eulog. /list., III, s. 355: »Discipuli præfati Johannis studuerunt in
compilationibus sermonum et serniones fratrum congregaverunt, euntes per
totam Angliam doctrinam hujus sui magistri prædicabant, corruperuntque
fidem sacramenti Eucharistiæ et devotionem erga Ecclesiam et religionem,
non solum in multis popularibus et Iaicis, sed etiam in nobilibus et
lite-ratis.»
2 Fasc.Ziz., s. 272. Här sky lies den folkliga upprorsrörelsen på Wyclif
och hans anhängare, och det framhålles, att man även i parlamentskretsar
krävde åtgärder mot dem.
3 Ibdm, s. 292: »Epistola vel litera quatuor ordinum claustralium
Oxo-niæ ad dominum Johannem ducem Lancastriæ contra magistrum Nicolaum
Herforde et alios pacem perturbantes.»
4 Dessa punkter infördes av Wyclif i De blaspheniia, s. 270 f. Jfr
Hist. Angl., II, s. 50 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
