Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - III. Wyclifismen går sin egen väg (1380—1384) - 9. Guds ord på engelska språket. Förkunnelse och översättning - 10. Lutterworth-herdens sista år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS RF.FORMIDÉF.R
I T Q
Ar det tänkbart, att Wyclif vid citering i sina predikningar
icke skulle ha följt en egen översättning, om han verkligen hade
verkställt en sådan? Till detta kommer slutligen, att
anklagelserna mot Wyclif och hans villfarelser ännu i dessa senaste år
icke upptaga någon punkt, som gäller en sådan översättning.
Men som initiativtagare och främsta drivkraft till företaget har
Wyclif sin särställning i bibelöversättningarnas historia.
TIONDE KAPITLET.
Lutterworth-herdens sista år.
När den nye ärkebiskopen av Canterbury, den kraftfulle
William Courtenay, i maj 1382 satte i gång sin stora
rensningsaktion i Oxford för att betvinga wyclifismen, hade Wyclif själv
redan dragit sig undan till lugnet i Lutterworth. Tydligen hade
han Purvey med sig, och där arbetade man på
bibelöversättningen, och där författade Wyclif predikningar och skrifter,
medan Purvey sannolikt överflyttade åtskilligt av Wyclifs
latinska produktion till engelska. Föga eller intet av
dokumentariska uppgifter finnas från dessa de tre sista åren av den
verksamme reformatorns liv. Hans skrifter äro i detta fall nästan
det enda vittnesbördet, och de innehålla, som vanligt, ytterst
litet av personhistoriska uppgifter. Krönikorna berätta nästan
uteslutande om hans anhängare, framförallt de lärda vännerna
i Oxford, Hereford och Repingdon, samt några av de ivrigaste
predikanterna. Det var under dessa sista år av Wyclifs liv,
som dessa predikanter, dessa »poor priests», blevo talrikare och
nådde vida omkring med sin förkunnelse.1 Wyclif var dem
wyclifitiska bibeln. Den omständigheten, att Wyclif icke i sina
predikningar och skrifter citerar de nu kända versionerna, inkasserar Gasquet,
a. a., s. 147, såsom ett bevis mot meningen, att Wyclif skulle varit så ivrig
att skapa en översättning.
1 Hist. Angl., II, s. 53, berättar, under år 1382, om de utsända
predikanterna (»viros apostatas»), vilka predikade högst farliga satser. C kron.
Angl., s. 341: »Fuerunt eo tempore et plures alii hujus nefandæ doctrinæ
sequaces et discipuli; qui prædicaverunt et ista et plura alia magis enormia,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
