Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS BOTNIENSIS’ TESER
163
Och Rostock-ortodoxien med David Cbytræus i spetsen var
moderat och tolerant och avvisade ubikviteten.
Denna syn på det teologiska läget 1593 gör likväl den
konfessionella utvecklingen i Sverige dessa årtionden svårbegriplig. Det
är icke möjligt mer än att peka på ett par kända
omständigheter. Genom Sven Kjöllerströms forskningar har det
framkommit, att Laurentius Petri ingalunda företrädde någon
konfessionellt outvecklad ståndpunkt, som Holmdahl menade. Tvärtom
deklarera såväl Laurentius Petri som de något yngre Nikolaus
Hel-singius, Laurentius Olai Gestricius och Martinus Olai
Gestri-cius på 1560-talet klart ortodoxt lutherska åsikter i
nattvardsfrågan, ja, de senare visa sig sakna varken ubikvitetslära eller
communicatio idiomatum.1 Då de tre sistnämnda bedrivit studier
i Rostock och trätt i beröring med Chytræus, förblir det
åtminstone ett outrett problem, hur influens från samma
auktoriteter kunde få så olika betydelse, klart ortodoxt luthersk på
1560-talet men moderat 1593.
För tiden närmare 1593 har K. B. Westman 1918 påträffat
prästmötesföredrag, som visa, att Strängnäsprästerskapet under
1580-talet påverkats av den gnesio-lutherska teologien och
tendera att acceptera dess ubikvitetslära.2 Ahnlund har
påvisat, att Andreas Laurentii Björnram i liturgimotståndarna
såg företrädare för Flacius Illyricus’ teologi.3 Om orientering
åt det ortodoxa lutherska Tyskland vittnar också det
förhållandet, att man till liturgiens vederläggande inhämtar
utlåtanden från universiteten i Leipzig, Wittenberg, Helmstedt och
Frankfurt a. d. Oder, vilka alla (d. v. s. de teologiska
fakulteterna) underskrivit konkordieformeln. Denna omtalas som
bekant varken före eller under mötets gång. Att de mer studerade
bland prästerskapet 1593 dock ägde kännedom om den är i
betraktande av clet nära beroendet av det lutherska Tyskland,
speciellt Rostocks universitet, mer än sannolikt. Mera
anmärkningsvärt synes det, att Hogenskild Bielke redan 1589 visar
1 Se Kjöllerström, Striden kring kalvinismen i Sverigeunder Erik XI V,
särskilt s. 239—252.
2 K. B. WESTMAN, Ett par fynd i Strängnäs Domkapitels arkiv, KÅ
1919, s. 349—353. Holmquist, Reformationstidevarvet II, 129.
3 Art. Björnram i Svenskt biogi-afiskt lexikoti IV, s. 665 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
