Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS BOTNIENSIS’ TESER
1 7 7
apokryferna (tes 27—33). Han meddelar, vilka de äro:
Vishetens bok, Syrak, Judit, Tobias, 3:e och 4:e Esra, Baruk,
Jeremias brev, Mackabéerna, stycken till Ester och Daniel, samt
att de av Cyprianus kallas ecclesiastica, av Hieronymus
Apo-chrypha (tes 27). De innehålla icke någon speciell mening i Skriften
el. d., men må läsas privat till uppbyggelse, icke likväl till att
bekräfta lärornas auktoritet (tes 28 och 29). De må åberopas
endast, om de kunna stödja sig på tydliga vittnesbörd i de
kanoniska böckerna, efter vilkas analogia alla övriga må dömas
(tes 30). Apokryfernas otillförlitlighet har flera orsaker. Vissa
tillkommo sedan profetian upphört i Israel (tes 31). Författarna
saknade gudomliga vittnesbörd om läran (tes 32), och även om
somliga bära profeters namn, kunna de icke styrka riktigheten
härav (tes 33).
Botniensis fixerar därefter i tes 34—43 N. T:s skriftproblem.
Gången är i mycket densamma som för G. T. Först påpekas, hur
N. T:s lära först legitimerats genom oerhörda under av Kristus och
apostlarna och förkunnades över hela världen mündigen; viua
voce, för att icke något tvivel skulle råda om att denna lära
var sann och gudomlig och ensam avslöjade frälsningen (tes
34 och 35). Men sedan begynte precis som i Gamla
Förbundets tid läran förfalskas, varför apostlarna upptecknade läran
åt oss i skriften (tes 36). Så skola Moses’, profeternas och
apostlarnas skrifter vara vår tros columna ac fundamentum och
norma ac regula i alla kontroverser om läran, så att vad som
stämmer därmed, är rätt, gudomligt etc. och vad som avviker,
skall förkastas (tes 37 och 38).
Efter att hava uppräknat N. T:s skrifter (tes 39) nämner
Botniensis, att vissa av dem icke ansetts för otvivelaktigt äkta
samt motiverar detta närmare. Man har sålunda ställt sig
kritisk mot Jakob, Judas, 2:a Petrus, 2:a och 3:e Joh. samt
Apokalypsen. I marginalen hänvisas till Eusebius, lib. 3 (tes 40).
Som skäl för kyrkans kritik av dessa böcker, anför Botniensis
först, att inga fasta bevis funnos, att den äldsta kyrkan betygat,
att de gillats av apostlarna och anbefallts åt kyrkan (tes 41);
vidare, att det icke med bevis från den äldsta kyrkan kan slås
fast, att böckerna skrivits av dem, under vilkas namn de
utgivits (tes 42); tertio, eftersom somliga av de äldsta tillskrevo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
