Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2 HANS CNATTINGIUS
därför ganska rimligt, att Botniensis här i stället meddelat
lärdomar, som han själv mottagit av Chytræus.
Det är för oss intressant nog att kunna konstatera, att delar
av företalet och 40 teser i Botniensis skrift i det närmaste
ordagrant gå tillbaka på Chemnitz’ Examen. Beroendet är
märkbart även i många av de övriga. Botniensis har således
hämtat både synpunkter och stoff från Chemnitz i en sådan
utsträckning, att teserna nästan äro att betrakta som ett
koncentrat av motsvarande partier i Chemnitz’ verk. Till Botniensis’
beröm länder, att han lyckats samla de väsentligaste
synpunkterna och formuleringarna i Skrift- och traditionsproblemet i en
kortfattad och överskådlig framställning. Emellertid har hela
Theses de Sacra Scriptura blivit präglad av samma
antitriden-tinska, polemiska tendens som Chemnitz’ eget arbete.
Martin Chemnitz var gnesio-lutbersk till sin åskådning, jämte
Jacobus Andreæ den främste upphovsmannen till
konkordieformeln. Som »en av de viktigaste mellanlederna mellan
reformationens ursprungliga åskådning och den senare lutherska
ortodoxismen» har Einar Billing en gång karakteriserat honom.1
Att Chemnitz som teolog var lika bestämt lutherskt ortodox
som biblicistisk ger även det meddelade referatet av hans
åskådning vid handen. Som Melanchton-lärjunge har dock Chemnitz
bevarat ett visst intresse för traditionen.2 Att Nicolaus
Botniensis både 1584 och 1593 väljer att så oförbehållsamt
ansluta sig till Chemnitz i de viktiga frågorna om Skrift och
tradition, utpekar på ett ganska otvetydigt sätt Botniensis’
teologiska hemort. För Uppsala mötes del klarnar det också. Vi
se, hur man där enhälligt i dessa avgörande frågor sluter upp
kring det ortodoxa Tysklands paroller. Också den
antitriden-tinska färgningen följer med in i beslutet.
1 Art. Chemnitz i Nord. Familjebok, 2:a uppl. 1906. Se f. ö. RlTSCHL,
a. a. I, 153—158, 375—379 IV, 91—105. Tschackert, Die Entstehung
der luth. tt. der ref. Kirchenlehre, 1910, s. 543 f., 565 ff.
2 Ritschl, a. a. I, 375. — Leipoldt har {Gesch. des Neutest. Kanons,
1908, II, 131) hävdat, att Chemnitz vore exegetiskt övervägande influerad
av Erasmus", och därmed antytt en för hela reformationstidens exegetik
intressant synpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
