Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS BOTNIENSIS’ TESER
1 7 7
4-
Låt oss nu konfrontera resultaten av vår undersökning av
T heses de Sacra Scriptlira 1584 med bekännelsen om Guds
ord i Uppsala mötes beslut 1593! Vår granskning ger vid
handen, att denna senare via Botniensis’ teser 1593 och 1584
är i sak fullständigt och i formen till en del ordagrant hämtad
frän chemnitz’ Examen Concilii Tridentini. Detta gäller hela
stycket i det definitiva mötesbeslutet: »och att i våre
församb-lingar skall lärdt, trodt och bekändt varda, att then helga
skrift af then helga anda sitt ursprung hafver ocli
innehölle!-fulkomligen alt thett, som then christelige lärdom om Gudh
then alzvåldigeste och vår salighet, sampt gode gärninger och
dygder tillkommer, och är en grund och stödh till en rätt
Christen tro och ett rättesnöre till att döma, åtskillia och
förekomma ali tvist uthi religionen».
Ännu ett steg längre kunna vi på en enstaka punkt följa
formlernas vandring, och förnimma liksom en dialog mellan
mötet i Trident och mötet i Uppsala via Botniensis och
Chemnitz: 1546 dekreterar »Sacrosancta æcumenica et generalis
Tri-dentina Synodus, in Spiritu sancto legitimæ congregata», att i
de skrivna böckerna och de icke skriftliga traditionerna allt
innehålles, som hör såväl till tron som till dygderna (tum ad
fidem, tum ad mores pertinentes). 1593 deklarera »Wi Carl
med Guds nåde, Sveriges rikes arvfurste, hertig till
Suderman-land, Närke och Värmland etc., och vi efterskrivne Sveriges
rikes råd, biskopar och menige prästerskap», att–Skriften
»fulkomligen inneholler alt thet, som then christelige lärdom om
Gudh then alzvåldigeste och vår salighet, sampt gode gärninger
och dygder tillkommer».
Analysen av mötesacta 1593 hade viel sidan av
undersökningen av Theses de Sacra Scriptura ställt en andra uppgift,
nämligen att uppspåra, varifrån teserna om kyrkofäderna och
de tre fornkyrkliga symbola samt karakteristiken av Augustana
som det fjärde Guds församlings symbolum i prästerskapets
första förslag hade sitt ursprung och vad som kan vara
innebörden därav.
Konkordieformeln har i båda sina huvuddelar, Epitome och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
