Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2
HANS CNATTINGIUS
Chemnitz betytt mer än någon annan dessa årtiondena för att giva
åt det nordtyska lutherska teologiska tänkandet en sådan
utveckling, som gjorde en samling på konkordieformelns linje möjlig.1
Mot denna bakgrund, mot en bild av Rostocks teologiska
atmosfär med Chytræus som renlärig lutheran och Martin
Chemnitz som en där accepterad och högt respekterad auktoritet,
kommer avslöjandet av Nicolaus Botniensis’ teologiska
beroendeförhållande av Chemnitz icke som en överraskning. I stället
tycks utvecklingen bli begriplig och konsekvent. Det vore en
lovande och lockande uppgift att utifrån Chytræus’ och
Chemnitz’ teologiskt samhöriga författarskap och lärotradition
underkasta den teologiska svenska produktionen tiden ungefär 1580—
1620 en ingående analys. Måhända skulle då visa sig, att Martin
Chemnitz’ namn bättre än något annat angåve den segrande
riktningens dogmatiska position. Vi veta ju redan nu, att
Chemnitz’ skrifter anlitades i Sverige. Så i nattvardsstriderna under
1560-talet2 och i Strängnäs’ stift på 1580-talet.3 Skolordningen
1611 inför likaledes Chemnitz.4
Sammanfattningsvis må erinras om att Uppsala mötes beslut
öppnar utsikter åt olika håll. Föreliggande undersökning har
upptagit endast en linje, nämligen de mest inflytelserika
kyrkomännens beroende av det ortodoxa lutherska Tyskland och de
konsekvenser, som detta kom att få för deras formuleringar om
Skriften, symbola och Augsburgska bekännelsen vid mötet och
i beslutet. På dessa punkter synes en influens från Chemnitz
och konkordieformeln ofrånkomlig. Vanskligare ter sig den
allmänna karakteristiken av dessa mäns dogmatiska ståndpunkt.
Vissa iakttagelser beträffande såväl dogmatiska tendenser i Sverige
som Chytræus och lärotraditionen i Rostock föranleda dock starka
tvivel på att uppfattningen av Uppsala mötes ledande män
såsom dogmatiskt moderata och avvisande mot konkordieformelns
teologi kan vara riktig.
1 Ritschl, a. a. IV, 90—105.
2 Kjöllerström, a. a., s. 223.
3 K. B. Westman, a. a., KÅ 1919, s. 353.
4 Holmquist, a. a. II, 301.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
