Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS BOTNIENSIS’ TESER
1 7 7
till förståelsen av Chytræus som teolog. Han följde Luther
därutinnan, att han bekämpade interim och flera filippistiska
bekännelser och energiskt medverkade vid konkordieverket.1 Det
melanchtonska arvet framträder i Chytræus’ längtan efter fred
och försoning och den mättfulla tonen i ali polemik. leke heller
Folwartschny pekar på någon bestämd läropunkt, i vilken
Chytræus eventuellt skulle avvikit från den ortodoxa lutherdomen
i melanchtonsk riktning.
Karl Schmaltz har i sin Kirchengeschichte Mecklenburgs,
Bd. II, 1936, givit en ganska fyllig bild av den teologiska
utvecklingen i det land, för vilket Rostock var den andliga
medelpunkten. Schmaltz betonar konsekvent, att Mecklenburg dessa
årtionden var ett tillhåll för den rena lutherdomen och att
landet intog en strängt luthersk ståndpunkt, men att den dock
genom Chytræus fick en förmedlande prägel2, kanske med ett
visst inslag från Melanchton.3 Men både det förmedlande och
det melanchtonska draget representerades av ytterligare två av
konkordieformelns fyra upphovsmän — nämligen Selnecker och
Chemnitz, och innebär icke därför eo ipso någon motsättning
till konkordieformelns teologi.
Vi vilja avsluta dessa notiser om Chytræus med att påpeka
något, som i den svenska litteraturen sällan framkommit,
nämligen att Martin Chemnitz av allt att döma spelat en stor roll
som läroauktoritet i Rostock. Både Pressel och Krabbe äro
eniga om, att Chemnitz haft den största betydelse för
Chytræus’ teologiska verksamhet.4 Som Krabbe skriver, var
Chytræus villig att fördjupa sig i läran och tillgodogöra sig vad
Chemnitz utredde om communicatio idiomatum i dess
förhållande till den reala närvaron i nattvarden, vilket Chemnitz
utvecklade i en skrift 1570, som lades till grund för ett parti i
konkordieformeln. När man betänker betydelsen av Chemnitz’
teologiska verksamhet, får man nära nog det intrycket, att
1 Denna dissertation föreligger blott som handskrift och förvaras i Teol.
fakultetsbibliotekets arkiv i Wien. Prof. J. von Walter i Rostock har fäst
min uppmärksamhet på denna avhandlings existens och författaren har
benäget givit sitt tillstånd till dissertationens utlåning till Uppsala.
2 Schmaltz, a. a. s. 121, 122, 127, 139.
3 Ibdm, s. 131.
4 Pressel, a. a. s. 38. Krabbe, a. a. s. 330.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
