Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Holger Wichman, Biskop Thomas av Strängnäs och hans politiska verksamhet före Engelbrekts död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Tf 2
HOLGER WICHMAN
För det skede av upproret, som ligger före sommaren 1434,
finnas inga samtida källor. Här äro vi hänvisade till senare
skildringar, främst till de uppgifter, Karlskrönikan lämnar.
Krönikören talar om tre dalaresningar och anger data för dem alla
men blott i ett fall året, då den inträffade. Det första upproret
hänför han till »en höst», det andra till därpå följande midfasta.
Den tredje resningen låter han begynna med avbrännandet av
Borganäs en midsommardag, och om det möte, som Engelbrekt
kort därefter höll med västmanlänningarna, och som enligt
krönikörens framställning omedelbart föregick besittningstagandet av
Västerås’ slott, beter det i kröniketexten, att det ägde rum år
1433. Detta årtal har sedan länge rättats till 1434, medan de
föregående resningarnas kronologi däremot ej kunnat nöjaktigt
bestämmas. Gottfrid Carlsson har emellertid genom en
jämförelse mellan Karlskrönikas uppgifter och en inlaga från Sveriges
riksråd på Kalmarmötet 1436 kommit till en mycket tilltalande
kronologi. Han förlägger det första upproret till hösten 1432,
då riksrådet emellertid lyckas medla fred, det andra, då Jösse
Eriksson avsättes, till våren 1433 och det tredje slutligen till
midsommartiden 1434.1
Om denna kronologi är riktig, har säkerligen biskop Thomas
haft orsak att ända från dess begynnelse syssla med
upprorsrörelsen, som jämte utrikespolitiken och ärkebiskopsstriden blev
en stående fråga vid de förhandlingar, de svenska rådsherrarna
förde med konung Erik i Danmark åren 1432—1434.
Före hösten 1432 skulle Engelbrekts uppträdande inför
konung Erik ha ägt rum. Därefter skulle det svenska riksrådet på
Eriks befallning farit till Västerås för att undersöka klagomålen
mot Jösse Eriksson och funnit, att de voro berättigade. När
denna undersökning företogs, veta vi ingenting om.2 Oaktat
detta resultat vidtogos inga åtgärder från konungens sida, och
missnöjet blev allt starkare. Så tillstötte ärkebiskopsstriden,
’ Det Engelbrektska upprorets begynnelseskede, HT 1934, s. 241.
2 Ärkebiskopen och biskop Thomas köpa som drottning Filippas
testamentsexekutörer jord av prästen i Oviken. Brevet är beseglat av fogden
och av lagmannen i Jämtland, men fogdens namn är utsuddat och sigillen
äro borta. (RA or. perg. 1431 sunnodagin efter fastagan?) Jösse Eriksson
var fogde även i Jämtland (SCHÜCK, a. a., s. 83).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
