Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Holger Wichman, Biskop Thomas av Strängnäs och hans politiska verksamhet före Engelbrekts död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Tf 2
HOLGER WICHMAN
gamla friheter, som de uttryckts i Innocentius IV:s
privilegier.1
Vid samma tid, omkring midfastan, började upprorsrörelsen
i Dalarna på nytt. Svenska rådets dom över Jösse Eriksson
hade av konungen lämnats utan avseende, och då fogden beredde
sig att åter uppbära skatten i Dalarna, ryckte allmogen för
andra gången ned till Västerås och belägrade slottet. Tack
vare rådsherrarnas mellankomst upphävde allmogen belägringen,
men Jösse Eriksson måste avsättas, och slottslänet övertogs å
rådets vägnar av greve Hans av Eberstein, vilken i sin tur
förordnade Melchior Görtz till underfogde i Västerås.2 För detta
steg från rådets sida fordrades dock konungens bifall, och även
denna fråga måste behandlas på mötet i Danmark. Spänningen
måste ha varit stor inom det svenska riksrådet, klämt som det
var mellan en egensinnig konung och en upprörd allmoge.
På sommaren 1433 ägde den stora kraftmätningen med
konung Erik rum. I maj anlände biskop Sigge och biskop Nils
till Svendborg på Fyen, där de deltogo under några veckor
i förlikningsmötet med hansestäderna. Detta blev resultatlöst,
och ett nytt möte utsattes till 1434 i Vordingborg. Långt in i
juni voro många prelater och stormän från de tre rikena samlade
kring konungen i Köpenhamn. Inom den svenska gruppen
märktes främst Skara-, Strängnäs- och Växjöbiskoparna, en
representation, som tyder på att man ville söka ett avgörande i
ärkebiskopsfrågan.3 Biskoparna berättade sedan, att de inför
konungen och i närvaro av de tre kungarikenas samlade råd
enträget bett för Olof Larsson.4 Allt hade dock varit förgäves.
1 Akter n. 30: a. Samtidigt uppsattes en liknande skrivelse men utan
angivande av de planer, som riktats mot Olof, tydligen för en annan
eventualitet. Troligen ha biskoparna velat gardera sig mot befarade
påtryckningar under Svendborgmötet. söderlind, a. a., 49 not 4.
2 Karlskrönikan vv. 815-—830. Underrättelsen om upproret nådde
kanske biskoparna i Vadstena. Kort därefter befinner sig biskop Thomas
på Tynnelsö (RA or. perg. %) och biskop Olof i Västmanland (RA or. perg.
Enligt Sparres avskriftssaml. (B. 16, s. 387 v.) är biskop Thomas redan
den "ii på Tärnö i Södermanland, men avskriften är rätt otillförlitlig. Den
beseglar Hans Kröpelin ett brev i Eka invid Enköping (RA or. perg.).
3 Övriga kända svenska rådsmedlemmar voro riddaren Sture Algotsson
och väpnaren Karl Ormsson, möjligen Bengt Stensson (HT 1934, s. 249).
4 Akter n. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
