Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 4. En ny biskopsgeneration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN
II
flytande. Då biskop Henrik avled den 20 december 15001, var
emellertid ännu intet avgjort i saken.
På ett rådsmöte i Strängnäs vid nyårsskiftet kom nu frågan om
ny biskop i Linköpings stift på tal. I en rekommendationsskrivelse
till Gadhs förmån, riktad till Linköpingskaniken Hans Arnoldsson,
uppger Sten Sture, att rådet gärna önskade se doktor Hemming väld:
»effter the gode herrer som nu församblede wåre i Strengnes hade
stor gunst och god wilie til honom och ynnest för hans longelige
trotieniste, han Rikit, kyrchione, ridderskapet och thet menige
beste troligen medh swår kost och täring beuist hade i Room, at alle
honom tacka och är Rikit myckit nyttog en sådane förfaren man».1
Hur bör då denna rådets opinionsyttring fattas? Om rådet hade
enats om att rekommendera Gadh, så borde väl dock en rådsskrivelse
i ärendet ha uppsatts och i så fall skulle Sten Stures privatbrev ha
varit onödigt. Gadh åberopade sig visserligen inför Linköpings
domkapitel på ett enhälligt rådsbeslut, men detta gällde
upprätthållandet av Kalmar recess i alla dess punkter, d. v. s. i detta speciella
fall att icke vädja till konungen utan låta biskopstillsättningen vara
en kyrkans egen angelägenhet.3 Men f. ö. torde rådet ha nöjt sig med
att diskutera frågan och Sten Stures skrivelse är snarast att fatta
som en tolkning av den därvid rådande opinionen. — Det kan
måhända synas underligt, att Jakob Ulvsson och Kort Rogge, vilka
väl troligen båda, såsom det antagits4, varit närvarande vid
rådsmötet, icke ha haft någon invändning att göra mot Gadhs
kandidatur. Förklaringen härtill torde emellertid vara, att de tagit
hänsyn till Gadhs förtjänst om den nyligen åvägabragta förlikningen
samt möjligen även till Gadhs i rikets tjänst ådragna skulder.
Med påvebrevet i sin hand och med rådet bakom sig borde ju
Gadh ha haft möjlighet att påverka domkapitlet till sin förmån.
Men detta var likväl icke hågat att gå honom tillhanda. Som orsak
1 Necrologium Lincopense (LBH I, s. 93).
2 Brevet, dat. Nyköping d. 4 jan., är icke bevarat i original men återgivet i
Rasmus Ludvigssons excerpter (SRS III: i, s. 84).
3 ». . . sadhe jach, rikesens radh ære samfelthe ath the ey wilie brytha
recesseth i nagher articulo eller puncto, och i scriffwe och göre twærth a moth
rikesens radh, nar thet wardher ransakath, fa i föge tack ther fore &c» (i brev
till herr Svante 1501 16/i. BSH IV, s. 257.)
4 Carlsson, Hemming Gadh, s. 73. Ärkebiskopen hade på konungens
uppdrag sammankallat mötet och det hölls i biskop Korts residensstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
