Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 4. En ny biskopsgeneration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
GÖSTA KELLERMAN
Laurens Michelsson Suurpää, vilken i början av 1470-talet studerat
i Paris och år 148g efterträtt biskop Magnus som domprost i Åbo,
efter att tidigare ha innehaft S:ta Katarinas kanikprebende och
vikarietjänsten i Kimito.1 Med ali sannolikhet var han son till
Åboborgmästaren Michel Suurpää.2 Valet, som ägde rum »via scrutinii»,
skall ha ägt rum den 21 mars och redan i augusti s. å. erhöll den nye
biskopen påvlig provision på sitt ämbete.’5 Invigningen kom dock
att dröja ytterligare ett år, ända till den 15 augusti 1501 mitt under
resningen mot kung Hans. Den därvid av honom avgivna eden är
bevarad.4 — Om den nye biskopens personlighet är föga känt.
Han synes ha varit en tillbakadragen man, som helt ägnat sig åt
sitt kall.
Biskop Henrik Tidemanssons ålderdomsskröplighet lockade
Hemming Gadh att redan på förhand skaffa sig inteckning i
ämbetet. Sålunda förvärvade han redan under biskop Henriks livstid,
medan han ännu var kvar i Rom, påvligt löfte på ämbetet.5 Men
det gällde att också erhålla domkapitlets bifall härtill. Så förklarade
Gadh i sitt brev till herr Svante den 17 september ännu helt
under-givet: »ey wil jach och annath begära utan thet the werdigha
herrar in capitulo samfelth ja til sigia skulo om gud sa forseth hawer
/ än thy i myn makth är / på war helga ffadhers pawens weghna».
Biskop Henriks medgivande synes Gadh utan större svårighet ha
erhållit.6 Genom sin insats vid förlikningen mellan Sten Sture och
ärkebiskopen kunde han också hoppas på stödet av Sten Stures in-
1 Leinberg, Finska studerande, s. 45. FMU V, s. 98, 106 f., 142 f., 235.
2 FMU V, s. 176 f.
3 Se Juusten-Porthan, Chronicon., s. 582 f.
1 Juusten-Porthan, a. a., s. 584.
5 Enligt Hemming Gadhs egen uppgift i brev till Svante Nilsson 1500 17/9
(tr. Carlsson, Hemming Gadh, s. 349 f.) och 1501 15/i (BSH IV, s. 257 f.) samt
i appellationsskrivelsen till påvestolen år 1507 (HSH XX, s. 21). I denna senare
skrift säges det, att Hemming Gadh ägt påvlig presentation »in forma brevis»
redan före kapitlets val. Också i Linköpings biskopskrönika säges, att Gadh
fick stiftet »med påfuens bref och herra böön» (SRS III: 2, s. in). Det påvliga
brevet åberopas av Gadh redan i brevet den 17 september och han måste sålunda
ha medhaft det från Rom.
6 Enligt Carlsson (Hemming Gadh, s. 67) ville Gadh redan under biskop
Henriks livstid göra sig försäkrad om episkopatet, »kanske rent af blifva något
slags koadjutor». Ett sannolikt alternativ synes ock vara, att Gadh erbjudi
biskop Henrik att träda tillbaka mot vederbörlig pension.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
