Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - III. Kyrka och stat under Svante Nilssons riksföreståndareskap 1504—1512 - 1. Svante Nilssons kyrkopolitiska hållning - 2. Riksföreståndarevalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
GÖSTA KELLERMAN
digt torde lia funnit varandra i en politik, som avsåg att skydda den
inre freden och endräkten» (s. 439). Samme forskare framhåller
vidare, att det var »genom Sten Stures realistiska och fördomsfria
politik, som i stormännens ögon icke visade någon förkärlek för inhemsk
sed och infödde svenska män utan tvärtom, som Nils Sture så
småningom fördes allt närmare den rådsopposition, som ville skydda
de nationella och kyrkliga värdena liksom freden och den inbördes
endräkten genom ett förnyat unionsavtal» (s. 440). Såväl Nils Sture
som hans då väl omkring tjugofemårige son Svante synas ha
arbetat för Kalmar recess’ antagande. Jämväl sedan blev Kalmar
recess den fasta grundvalen för de yngre Sturarnes politik, intill dess
Svante Nilsson under sin riksföreståndaretid, påverkad av
omständigheterna och sina rådgivare, började att överge den unionella
fredens och rådskonstitutionalismens politiska linje. Dock tog han
aldrig steget fullt ut. I 1501 års uppror torde han, som vi sett,
först efter stor tvekan ha deltagit.
Som karaktärsegenskaper hos den nye riksföreståndaren ha
framhållits »hans på en gång fasta och böjliga natur, envisa,
nonchalanta och hetsiga men icke opåverkbara sinneleg, hans
vänsäll-het, som dock kunde skifta under tillfälliga inflytelser och som
skämdes av bristande ordhållighet».1 Gentemot kyrkan var han icke
lika frikostig som Sten Sture men han hade också att dras med en
trasslig ekonomi. Herr Svante synes ha vinnlagt sig om en
kyrkovänlig politik i faderns anda, oaktat flera av hans rådgivare torde
ha gjort sitt inflytande gällande i annan riktning. Den gamla
vänskapen med Jakob Ulvsson synes också trots alla påfrestningar ha
hållit hans tid ut.
2. Riksföreståndarevalet.
Medan bönderna ännu med misstänksamhet betraktade
aristokraten herr Svante, var det rådet och därvid säkerligen icke minst
ärkebiskop Jakob som genomdrev hans val till riksföreståndare
efter Sten Sture. Gadh torde efter dennes död skyndsammast ha
uppsökt ärkebiskopen i och för utlysande av valmöte.2 Kallelse
härtill utfärdades vid ett rådsmöte i Uppsala på nyåret 1504. Fris-
1 Sjödin, a. a., s. 497.
2 BSH V. s, xii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
