Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - III. Kyrka och stat under Svante Nilssons riksföreståndareskap 1504—1512 - 3. Ny förhandlingsperiod (till sommaren 1505)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lOO
GÖSTA KELLERMAN
Clausson i hans ställe önskade placera en klerk, som varit i hans tjänst
sedan några år, hade han icke erhållit tillåtelse därtill av
ärkebiskopen och i missbelåtenhet häröver hade han då ej heller brytt sig om
att använda sin patronatsrätt till en genom dödsfall ledig prebenda
i Uppsala.1 Tonen i skrivelsen är icke stridslysten, herr Nils
förklarar sålunda, att han helst vill vara sams med ärkebiskopen, men
han ansåg sig dock förfördelad och ha rätten på sin sida.2 Huruvida
Svante Nilsson tagit sig an klagomålet eller huruvida Jakob
Ulvsson funnit nödigt att rätta till missförhållandet, är okänt. Det var
av ett i dåtidens katolska kyrka icke ovanligt slag och man får taga
för givet, att prästtjänsten dock upprätthållits medelst vikarie. —
Emellertid hade kort därefter ett annat konfliktämne de gamla
herrarna emellan tillkommit. Det gällde nu en löt i Giresta s:n, på
vilken Nils Clausson hade gammal hävd men som ärkebiskopen gjorde
anspråk på. Vid häradstinget i Lagunda den 23 maj 1504 infunno
sig tre ombud för ärkebiskopen, nämligen förre
domkyrkosysslomannen Erik Hansson (identisk med den av Nils Clausson påtalade
klerken?), fogden på Arnön Staffan Eriksson och en f. d.
ärkebiskop-lig sven Anders Henriksson.3 De hade i uppdrag att förfråga sig
hos tinget, huruvida Giresta löt alltid varit så instängd av gårdar,
söm den nu var, vilken fråga besvarades med ja. Man framhöll
även, att det var en livsbetingelse för byamännen att få behålla
löten öppen. Skulle den stängas och inhägnas, bleve det
ödeläggande för de tre byarna vid löten. Det ser alltså ut, som om tvisten
icke endast gällt själva ägorätten utan också och kanske i främsta
rummet det omstridda områdets öppethållande. Då Jakob
Ulvssons ombud funnit det angeläget att få officiellt bevis på detta
förhållande, synes det troligt, att de å hans vägnar förfäktat just detta
intresse. De skulle väl knappast heller ha funnit lönt att låta ned-
1 »effter dhen verdige herren behindrer mik i dhen ene deel kan iak inthet
befate mik dher met, wthen begeffuer dhen ene del met then annen &c.» —
Pre-bendan var troligen i Vårfrukoret (jfr Peringsköld, Monumenta Ulleråker en si a,
s. 31).
2 »Thet kenne Gud, jak wil heller ware then werdige herren tiil wilie och
kerlig æn nogher stadz i moth, nar hans nåde wiil hendhet, dhet then werdige
herren faller mik swa hart wnder ögonen, och serdelis i dhen del, jak wet för
Gud, dhet jak har reth i, thet giordes dhen werdige herren inthet behoff.»
3 Pappersorig. i RA, Lagunda ting 1504 23/s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
