Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - III. Kyrka och stat under Svante Nilssons riksföreståndareskap 1504—1512 - 3. Ny förhandlingsperiod (till sommaren 1505)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN
IOI
skriva utlåtandet, om det icke stött deras herres sak.1 Även Nils
Clausson hade å sin sida dragit saken inför rätta, i det han vid
lagmansting i Hagunda härad anförde käromål över att ärkebiskopen
sökte tränga honom från den honom genom hävd tillhöriga löten.2
Lagmannen, riddaren Knut Eskilsson, fann det dock icke möjligt
att fälla dom förr än riksrådet låtit verkställa undersökning av
förhållandena, eftersom båda parter hemställt sin sak inför rådet. Denna
lagmansurkund är emellertid utan datum, och de enda
hållpunkter vi äga för dateringen äro dels häradstingsutlåtandet av den 23
maj 1504, dels en uppgift i lagmansbrevet, att rådets
undersökningskommission skulle sändas, »nær barffelt bliff[er]». Det är möjligt,
att häradstingsutlåtandet står i samband med denna undersökning.
Lagmansbrevet torde böra dateras något tidigare, till senvintern
1504. Om målets senare utveckling saknas emellertid kännedom.
Mot slutet av rådsmötet — så sent som den 24 november, då
man varit samlade i nära två månader och flera ledamöter
sannolikt redan funnit nödvändigt att resa hem — avfattade de
kvarvarande rådsherrarna en skrivelse till electus Hemming, vilken av
sjukdom varit frånvarande från mötet.3 Måhända beror den sena
tidpunkten på att man i det längsta avvaktat hans närvaro. I
skrivelsen uppmanades Gadh att nu under vapenstilleståndet passa på
att söka påvlig bekräftelse på sitt biskopsämbete. Det har gjorts
gällande att denna skrivelse skulle ha »sin grund i begynnande
personlig ovilja mot Gadh från några rådsmedlemmars sida» och att
skrivelsen är att beteckna som »ett nederlag och en förödmjukelse
för Hemming Gadh».4 En dylik karakteristik förefaller dock vara
att göra för mycket av saken. Det var dock ganska naturligt, att
kyrkans män med bekymmer måste se, att det stora
Linköpingsstiftet nu i snart fyra år icke haft någon biskop med full kyrklig
myndighet. Rådsherrarnas uppgift, att befolkningen var orolig
över att deras rättigheter som kristna försummades, fastän de ändå
1 Att utlåtandet är obeseglat, enär det för tillfället icke fanns någon
häradshövding, torde vara utan betydelse.
2 Perg. orig. i UUB, 1504 u. d.
3 HSH XIX, s. 68 f. Skrivelsen är endast undertecknad »Conciliarij regni
swecie pronunc holmis constitutj», varför vi intet veta om vilka rådsherrar
som stodo bakom densamma.
4 Carlsson, Hemming Gadh, s. 118.
5 — 3839g. Kyrkohist. Årsskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
