Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - III. Kyrka och stat under Svante Nilssons riksföreståndareskap 1504—1512 - 4. Ny biskop i Skara - 5. 1505 års unionsmöte. Läget skärpes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lOO
GÖSTA KELLERMAN
Av de begärda förläningarna erhöll emellertid electus Vincent nu
endast Skara stad och det kringliggande Skånings härad (biskop
Brynolf hade dessutom innehaft även Kållands och Kinne härad).
När han i början av juni sände trettio svenner med häst och harnesk
till att förstärka den svenska härsmakten vid Kalmarmötet,
passade han därför på att upprepa sin begäran, att han liksom
företrädaren även måtte erhålla Kållands och Kinne härader.1 Som det
mest trängande ekonomiska behovet framhöll han nu Läckö
borgbyggnad. Den var hans enda tillflyktsort och även andra fäste stora
förhoppningar vid borgen (den skulle uppenbarligen vid
krigstillfällen kunna vara en värdefull försvars- och replipunkt).2 Motivet
torde dock icke ha tilltalat riksföreståndaren, i ali synnerhet som
han redan dessutom hade stora svårigheter att tillgodose alla olika
förläningsanspråk. Beträffande Kinne härad veta vi, att det ännu
sensommaren 1505 var förlänat till lagmannen Ture Jönsson. Det
var då fråga om att det skulle överlämnas till en herr Trotte
Månssons tjänare, om electus Vincent nämnes däremot intet.3
5. 1505 års unionsmöte. Läget skarpes.
Svenskarna kommo för sent till det överenskomna mötet med
danskarna i Kalmar. Visserligen uppgåvo de efteråt som skäl
härtill, att de i flera veckor hindrats av motvind och att de av hänsyn
till den åldrige ärkebiskopen4 icke kunnat taga landvägen.
Dessutom hade de måst dröja för att invänta de ryska sändebud, som
väntades till Stockholm för att avsluta den ingångna freden.5
Verkliga orsaken var nog emellertid, att riksföreståndaren av hänsyn till
1 BSH V, s. 45 f.
2 ». . . mich til hielp tiil then swora wtlægning, mich wppo hænger i alle
maathe nw med thet förste, besynnerlige tiil at fullfylie then bygning wppo
Leckiö, som nw ær then enaste tiillith, jac haffuer, oc goode men her i landet
ær stoort hop tiil haffwe, wm thet fwlboordet kunne bliffwe».
3 BSH V, s. 59.
4 »nec archiepiscopus noster valuit equitare».
5 BSH V, s. 54. — Ännu den 16 juni var riksrådet församlat i Stockholm,
då herr Svante upprepade sin begäran om vederlag för krigsutläggen år
1495-Rådet ansåg sig dock ej kunna behandla ärendet, då svarandena icke voro
tillstädes, men förnyade sitt löfte att väl förnöja herr Svante samt garanterade
sitt stöd till hans familj, om han skulle falla ifrån. HSH XIX, s. 48 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
