Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arne Stade, Påvebrevet till »konung K.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 ARNE STADE
Beträffande Westman är detta så mycket egendomligare, som
han just av detta brev tror sig finna, att man vid kurian
alltjämt »är starkt påverkad till det sverkerska partiets förmån».
Det kanske mest vägande indiciet mot konung K:s och
Knut Erikssons identitet torde emellertid det anförda anatemat
över det dräpta »helgonet» innebära, om nämligen därmed
avses Erik den helige. Det är även uppenbart, att det, såsom
redan antytts, övervägande varit insikten härom, som förmått
flertalet forskare att förkasta teorien om Erik den helige såsom
julibrevets helgon. Ty såsom O. Janse först framhållit1, ligger
det onekligen närmast till hands att tänka sig det dräpta
helgonet hemmahörande i det motsatta lägret, d. v. s. det
sverkerska, såframt nu »konung K.» verkligen avsåge Knut
Eriksson, och brevet, såsom man antagit, innebure kurians
erkännande av hans konungavärdighet. På motsvarande sätt borde
följaktligen med konung K. åsyftas en sverkersk konung, om i
verkligheten helgonskildringen har avseende på Erik den helige.
Till förmån för det senare alternativet talar också som sagt
det förhållandet, att brevet endast är ställt till Götaland2 liksom
att det i och för sig är vida mer naturligt, att kurian står i
korrespondens med sverkerska än med erikska partiet.
Innan vi närmare ingå på frågan om konung K:s
identifiering med någon sverkersk härskare, kunde det vara skäl att
som hastigast ventilera spörsmålet, om Erik den helige-teorin
verkligen utesluter möjligheten av att konung K. avser Knut
Eriksson. Detta har nämligen av tvenne forskare bestritts.
Jaakkola håller före, att man som bakgrund till påvens dras-
1 Nyaste åsikter om Erik den helige, HT, 1898, sid. 327.
2 Styrkan av detta argument står givetvis i omvänd proportion till
trovärdigheten av Jaakkolas teori om ett med julibrevet analogt, för Svealand
avsett brev. Denna hans slutsats verkar i förstone onekligen bestickande
och logiskt oantastlig men torde icke förty vara byggd på ett felslut.
Julibrevets »inscriptio» är nämligen i Gregorius X:s brev av år 1274 ingalunda
ordagrant citerad utan endast i förkortat och s. a. s. »normaliserat» skick
refererad. På samma sätt som konung K:s epitet »illustris» ersatts med
det konventionellt lämpligare »clare memorie» har antagligen »Gothia» —
uppfattat som en arkaism — utbytts mot det mera tidsenliga »Swetia».
Skulle Jaakkolas slutsats anses bindande, krävde följaktligen konsekvensen,
att man också godtoge det orimliga påståendet, att det supponerade
julibrevet varit adresserat till en redan avliden. — Jfr även nedan sid. 157!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
