Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arne Stade, Påvebrevet till »konung K.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅVEBREVET TILL »KONUNG K.»
1 147
misstänka, »att allt dock icke gått så alldeles rätt till»1, och
intrycket härav snarast förstärkes, då man tager del av motivet
för resignationen. Även detta skulle alltigenom ha varit av
ideell natur: föredragande av »claustralem quietatem» framför
»episcopali honori».
Brevet av den 17 september har formen av en
cirkulärskrivelse till »universis tam clericis quam laicis Lincopensis
episco-patus» och innehåller en allvarsam förmaning till vederbörande
att visa sin nye stiftschef, »venerabili fratri nostro C.», samma
hörsamhet och vördnad, som de bevisat hans företrädare, »bonae
memoriae Giloni», d. v. s. konung Sverkers bekante
»hovpredikant» Gisle.2 Redan att påven funnit sig föranlåten att meddela
en dylik admonition, stödjer i sin mån misstanken, att det i
själva verket kanske icke varit så helt beställt med den
»enhällighet och endräkt» vid det s. k. »valet», varom brevet till
Kol själv vet att förmäla. Vad som emellertid förbluffar, är,
att Kols närmaste företrädare, efter vad i det till honom
personligen riktade brevet uppgives, icke alis var Gisle utan i
stället hette Stenar. »Har man alltså inte visat Stenar skyldig
vördnad?» spörjer Westman. Detta kunde vara en naturlig
förklaring. A andra sidan finnes Stenars namn ej heller med i
den lincopensiska biskopslängden3, och detta låter sig dock
knappast förklaras därmed, att prästerskapet visat sig
»contu-max vel rebellis». En annan tydning torde få tillgripas.
I en i 1200-talets början författad krönika över Växjö stifts
biskopar4 omtalas, att folket i Värend av sorg över sin
förlorade herde »obtulerunt pecuniam regi Karolo vt sibi dignum
pastorem –-prouideret». Konungen tillmötesgick deras
begäran och förordnade som deras biskop en sin frände,
cister-ciensmunken Stenar. Att denne möjligen varit identisk med
biskop Stenar i Linköping, är en tanke, som framkastats av
Westman och onekligen har åtskilligt, som talar för sig. Dels
är namnet Stenar icke alltför vanligt, dels skola båda biskoparna
under längre eller kortare tid ha varit knutna till ett kloster,
1 A. a., sid. 155 ff.
3 DS, I: 61.
3 SRS, III: 2, s. 102.
4 SRS, 111:2, s. 129.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
