- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
162

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Rodén, Herrnhutismen i Norrland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 6 2

NILS RODÉN

hållet i brevet bär dessutom på flera ställen vittnesbörd om
herrnhutisk påverkan. De hade funnit, att »man gjorde orätt
deruti, at man altid klagade, då Jesus har så älskat oss och
gifvit sig sielf i döden för oss». I slutet av brevet uttala de
den önskan »at någon af Bröderna» skulle giva dem
upplysning om hur de skulle förhålla sig i kampen för sin nyvunna
insikt. De herrnhutiska dragen komma ännu tydligare till synes
i ett följande brev daterat Piteå, Rosviks by, den 23/2 1811.1
Brevets avsändare tala där om »vårt lilla samfund här i Pite»z
och om att även i Luleåbygden »en stor del rätt nyligen
kommit til upväkelse och Trona på Jesum Christum».

Breven från Piteåläsarna av den 29/9 1808 och den 23/2 1811
jämte ett av den s/2 1809 utgöra visserligen betydelsefulla
historiska dokument från nyläseriets första tid. Man torde dock knappast
endast med stöd av dessa brev kunna draga alltför vittgående
slutsatser varken i den ena eller den andra riktningen. För att
kunna rätt bedöma förhållandet mellan herrnhutismen och det
norrländska nyläseriet behövde man få en klar överblick över
den herrnhutiska rörelsens utbredning i Norrland i slutet av
1700-talet. Problemet försvåras emellertid betydligt därigenom,
att det i många fall ej är lätt att avgöra vad som beror på
herrnhutiskt inflytande eller har sitt ursprung från annat håll.

Innan herrnhutismen ännu vunnit insteg i vårt lands
nordliga provinser, hade en omfattande väckelse med utpräglat
konservativ pietistisk prägel uppstått i Umeå, Nils Grubbs pastorat.
Då studenten Alexander Holmqvist, som vid Grubbs avresa till
Stockholm hösten 1718 fick dennes uppdrag att handleda de
väckta, började att hålla konventiklar ute i byarna omkring
staden, fick väckelsen på kort tid en stark spridning. I
förkunnelsen, som var starkt lagisk, betonades nödvändigheten av
omvändelse och nyfödelse samt ett självförsakande och från
världen avskilt liv. Stundom förekommo även extatiska
fenomen. Chr. Thingvall meddelar, att vid denna tid en dräng från
Piteå vistades i Umeå samt att han »fattad af Ordets kraft»
återvände till sin hemort och där »förmådde många att tänka
sig om i sin salighets sak». Församlingens kyrkoherde, teol.

1 Brev till Evangeliska sällskapet åren 1809, 1810, 1811.

2 Påpekat av G. Westin, a. a., s. 34.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1938/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free