Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Gösta Lindeskog, Die Jesusfrage im neuzeitlichen Judentum (Docent Hugo Valentin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 279 .
judisk Jesu-li v forskning. I samma mån som den forna isoleringen
bröts även på det vetenskapliga området, spänningarna minskades
mellan de judiska och kristna religionerna och den judiska lärda världen
blev delaktig av moderna vetenskapliga metoder, i samma mån vek
de judiska forskarnas forna tabu-aktiga rädsla för att syssla med
kristologiska problem och började den judiska litteraturen om Jesu liv och
lära att flöda allt rikare. Ar 1838 gjorde den franske juden Josef
Salvador början med sitt märkliga arbete Jésus-Christ et sa doctrine.
Det är denna delvis högintressanta, mångspråkiga litteratur, den
judiska forskningens bidrag till ett av mänsklighetens mest
debatterade vetenskapliga problem, som Gösta Lindeskog gjort till
föremål för en med docentbetyg värdesatt doktorsavhandling, som den
23 maj ventilerades i Uppsala. Förteckningen på de av författaren
använda, resp. behandlade judiska arbetena upptar cirka 25 stora,
tättryckta sidor.
Avhandlingen ger långt mer än blott sammanställning och
kritiskt referat av nämnda litteraturalster. En stor del av boken ägnas
åt den judaistiska vetenskapens uppkomst i och med forskare sådana
som Rapoport, Krochmal, Luzzatto, Frankel, Zunz, Geiger och Graetz
samt dess utveckling under senare tider, en högintressant bakgrund
för de judiska Jesu-livforskarnas problemställningar och insatser och
tillika en skildring ur viss synvinkel av assimilationstidens judiska
■ aandsliv». Största uppmärksamheten ägnar författaren åt de judiska
liberala religionsvetenskapsmännens arbeten, av vilka han värdesätter
Claude Montefiores särskilt högt. F. ö. fattas begreppet »liberal»
väl vidsträckt, ungefär lika med icke-ortodox, varigenom den judiska
liberalismens insatser komma att framstå alltför dominerande i
förhållande till andra judiska riktningars. Av den judaistiska
vetenskapens nyssnämnda grundare voro endast Zunz och Geiger »liberala»
i vanlig mening, medan exempelvis Rapoport, Krochmal och Luzzatto
voro strängt konservativa.
Av de stora liberala forskarna sysselsätter sig författaren utom
med Montefiore särskilt utförligt med Abr. Geiger, »den förste, som
insåg, att den nödvändiga förutsättningen för en riktig uppfattning
och värdering av Nya testamentet är att söka i sorgfälligt
utforskande av den dåtida judendomen». Även Geigers lärjunge den
svenske överrabbinen Gottlieb Klein ägnas stor uppmärksamhet och
uppskattning. »Klein», säger författaren, »är ett tungt vägande
exempel på att den judiska Jesus-urkristendomsforskningen innebär ett
viktigt korrektiv för den kristliga vetenskapen, emedan den av var
och en, som vill befatta sig med urkristendomens historia, kräver
som oeftergivligt villkor ingående kunskaper om senjudendomen.
Kanske är denna metodkritik, som den judiska forskningen utövat
på de kristna i både positiv och negativ riktning, dess viktigaste
bidrag till ifrågavarande vetenskapliga diskussion.» Kleins bekanta
skrift Ist Jesus eine historische Persönlichkeitr, i vilken överrabbinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
