Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Gösta Lindeskog, Die Jesusfrage im neuzeitlichen Judentum (Docent Hugo Valentin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S O
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 290 .
vände sig mot hypotesen, att Jesus icke existerat, betecknar
författaren som det avgörande ordet i denna vetenskapliga kontrovers
och som ett av de viktigaste bidragen till den nytestamentliga
forskningen.
Såväl den judiska Jesu-liv- som evangelieforskningen ha haft sina
speciella svagheter och ha ej minst därför behov av att korrigera
varandra. Den kristna forskningen har understundom letts av en
undermedveten tendens att på ett anakronistiskt sätt söka
modernisera Jesu personlighet i syfte att göra honom mer »tidsenlig»,
något som ej minst gäller Harnacks Das Wesen des Christentums,
om vilken Klausner i sin märkliga på hebreiska skrivna Jesus-biografi
yttrar, att Harnacks Jesus icke är den historiska utan det begynnande
1900-talets antijudiska och liberala Tysklands. A andra sidan ha
judiska forskare ej sällan fallit för frestelsen att under framdragande
av judiska paralleller till Jesu ord och läror -— den särskilt av
Montefiore gisslade »atomistiska» metoden — underskatta det
originella, unika och revolutionerande i Jesu personlighet och förkunnelse.
Som ett vetenskapligt ideal betecknar författaren en fruktbärande
samverkan mellan representanter för den nytestamentliga, rabbinistiska
och judiskt-hellenistiska forskningen, en samverkan, som redan givit
goda resultat. Det är självklart, att den judaistiska forskningen
framför allt har till uppgift att giva en historiskt riktig framställning
av senjudendomen, d. v. s. av den miljö, ur vilken Jesus framgick,
och att teckna Jesus som en produkt av denna. Geigers bekanta
korrigering av evangeliernas antipatiska framställning av fariséerna
och fariseismen kan anföras som ett av de betydelsefullaste insatserna
på detta område. Men många andra, dess bättre ofta ej polemiska
judiska arbeten, skulle kunna nämnas som prov på judiska forskares
insatser på detta gebit. Som en av de viktigaste av dessa betecknar
författaren den enligt hans mening förintande kritiken av den
ohistoriska, kristligt liberala Jesubilden, denna kritik, som låtit det genuint
judiska i Jesu tänkande och åskådning framträda i klart ljus.
I stora svep låter författaren strålkastaren belysa de stora
vetenskapliga problemkomplexen: Jesus-frågan i den föremancipatoriska
judendomen; Den moderna judendomens uppkomst och utveckling;
Liberalismen och vetenskapen om judendomen (Die Wissenschaft
des Judentums) som förutsättningar för den nya inställningen till
Jesus-frågan; Den judiska dogmatikens a-kristologiska karaktär;
Jesus-frågan i judisk forskning; Jesus-frågan i modern judendom —
litteraturhistorisk översikt; Judisk kritik av kristlig teologi; Judiska
forskningar till tidshistorien; Källor och källkritik, inklusive exegetik;
Historiocitetens problem; Den judiska Jesu-livforskningens
karakteristiska drag; Jesu religiösa och etiska åskådning (ett högintressant,
mönstergillt skrivet kapitel); Vem ville Jesus vara? Vern var Jesus?
Processen och korsfästelsen; Kristendomens uppkomst; Jesu betydelse
för den moderna judendomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
