Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hans Lietzmann, Geschichte der alten Kirche, 3 (Utgivaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
283 .
Eduard Schwartz, den berömde Miinchen-professorn, som i
somras fyllde åttio år och till vilken Lietzmann dedicerat föreliggande
volym, inleder sin bok Kaiser Constantin und die christliche’!.Kirche
(andra uppl. 1936) med följande ord: »Das erste Viertel des vierten
Jahrhunderts unserer Zeitrechnung gehört zu den Epochen, in denen
das Handeln und Meinen der Kulturvölker die Geleise der
Vergangenheit verlasst und sich neuen Normen und Zielen unterwirft».
Det är denna period, som dominerar i den produktive
Berlin-professorn Hans Lietzmanns nya del av fornkyrkans historia, »Die
Reichskirche bis zum Tode Julians». Det förefaller, som om förf. skulle
nå högre med varje volym i sitt verk, vilket är avsett att utkomma
i fem band. Den första volymen, »Die Anfänge» (1932), föreföll
onekligen styckevis ■ en smula matt, men den har emellertid
utkommit i en andra upplaga (1937). Nästa volym, »Ecclesia catholica»
(1936) bjöd på större spänning, och den behandlar den
skickelsedigra utvecklingen fram till Diokletianus’ tid. Med det tredje bandet
når förf. fram till 360-talets början, då den kämpande kristendomen
redan vunnit totalt förändrade villkor för sin existens och sin
utveckling. Denna spännande förvandlingsprocess med alla dess nya
aspekter erbjuder icke endast tillfällen till många vetenskapliga
pro-blemdebatter utan ger också med sina exempel på relationerna mellan
statsmakt och kyrka många tidsaktuella jämförelsepunkter. Av flera
skäl ter sig denna volym för anmälaren .såsom den mest betydande
av de nu publicerade.
Det är särskilt två problem, som förf. synes ägnat alldeles
speciellt intresse, nämligen frågan 0111 Konstantins personliga religiositet
och spörsmålet stat och kyrka. Även en rad andra detaljfrågor i
denna problematiska tid behandlas givetvis på ett sakkunnigt sätt,
och förf. ger hela tidevarvet full belysning med anlitande av
forskningens senaste resultat och sin egen suveräna källkunskap. Och
dock måste nog de två nämnda spörsmålen betecknas som de
centrala i alla avseenden; endast det synnerligt betydande kapitlet om
kulten i slutet av boken kan jämföras med kapitlen 3—5, vilka
behandla Konstantins religion och hans nya grepp på problemet
statsmakt och kyrka. Vilken betydelse förf. själv tillmäter dessa frågor,
kan man också förstå därav, att de utgjort ämnen för två av förf:s
bidrag i Sitzungsberichten der Prcussischen Akademie der Wissenschaften:
Der Glaube Konstantins des Grossen» (Phil.-hist. Klasse. 1937.
XXIX.) och »Die Anfänge des Problems Kirche und Staat»
(Festvortrag in der Öffentlichen Sitzung am 27. Januar 1938. Berlin
1938.) Sina åsikter i den förra frågan har förf. t. o. m. publicerat
för tredje gången, nämligen i Forschungen und Fortschritte, Nr. 7,
I933-
Förf. diskuterar ingående frågan om Konstantins religion, och
han avvisar därvid den hyperkritik mot Eusebius såsom historisk källa,
som alltsedan Burckhardts ungdomsarbete 0111 Konstantin haft sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
