Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Sten Landahl, Bidrag till ståndsriksdagarnas arkivhistoria (Densamme) - Hilding Pleijel, Der schwedische Pietismus in seinen Beziehungen zu Deutschland (Fil. mag. Axel Friberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
329 .
framtid deltogo vid riksdagen 1865—66 Sveriges främsta
kyrkohistoriker L. A. Anjou och H. Reuterdahl. Den sistnämnde ivrade
särskilt för att arkivet skulle överlämnas till RA och förbli »särskilt
förvarat». Detta blev också ståndets beslut.
Ett viktigt tillskott erhöll arkivet 1747 genom inköpet av den
s. k. Phalska samlingen, som kostade varje stift 200 d. k. m. Enligt
Landahls utredning torde »med till visshet gränsande sannolikhet
kunna påstås, att den Phalska samlingen ingår i och utgör en
betydande del av Ecklesiastika handlingar» (s. 106).
Genom upprättandet av en egen arkivkassa under 1700-talets
senare hälft skaffade sig ståndet ökade möjligheter »icke allenast
att ordna, registrera och inbinda sina arkivalier utan även att rikta
sina samlingar genom inköp såväl av manuskript som av böcker».
Tack vare denna kassa kunde också ståndet 1783 inköpa en del
manuskript av P. J. Höppener. Däremot ledde aldrig förslaget om
att inköpa biskop Wallquists stora samlingar till något resultat. Vid
ståndets upplösning förklarade Anjou, understödd av P. E. Thyselius,
att arkivkassan borde användas till »att av trycket fullständigt
utgiva dessa protokoller, vilka då bleve ett värdigt minne av
prästeståndets verksamhet som riksstånd och av dess verksamhet i kyrkan
såsom därav beroende» (s. 123). Utskottet ansåg emellertid, att
utgivningen vore »ett statens åliggande och icke ensamt
prästeståndets» (s. 125). Kassan gick också till andra ändamål, och först i
våra dagar har Anjous önskemål om tryckning av prästeståndets
protokoll börjat att realiseras.
Vid olika tillfällen ha handlingarna i arkivet råkat på villovägar.
Detta framgår tydligt av den av Landahl såsom bilaga tryckta
förteckningen över ståndets arkiv av år 17 11. Enligt denna
förteckning har protokollserien börjat redan 1633. De i RA förvarade
börja nu först 1642. Det må därför här påpekas, dels att en del
av protokollen från riksdagen 1640, som icke upptas i 1711 års
förteckning, finnas i N. 40 UUB, dels att protokollen från riksdagen
168g hamnat i den Westinska samlingen i UUB. De senare finnas
också tryckta av Westin själv.
Till grund för Landahls framställning ligger i stor utsträckning
prästeståndets egna protokoll. Förf. har emellertid också utnyttjat
andra både tryckta och otryckta källor, och hans arbete är i sin
överskådliga och lättillgängliga framställning ett mycket värdefullt
bidrag till vår arkivaliska litteratur.
Sven Kjöllerström,
Lund.
Hilding Pleijel, Der schwedische Pietismus in seinen Beziehungen
zu Deutschland. Eine kirchengeschichtliche Untersuchung.
(Lunds universitets årsskrift. N. F. Avd. 1. Bd 31. Nr 4.)
Lund 1935. 236 sid. Pris 8 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
