Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hilding Pleijel, Der schwedische Pietismus in seinen Beziehungen zu Deutschland (Fil. mag. Axel Friberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33°
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR 340 .
Den förra och mera omfångsrika delen av det arbete, vars titel
läses härovan, ägnas den konservativa pietismens utveckling i Sverige
med huvudvikten lagd på dess förbindelser med den tyska fram till
det viktiga gränsåret 1727. Den ende av denna riktnings svenska
medlemmar, som även senare uppehöll kontakten med Halle, Herman
Schröder, får därvid sin särskilda behandling. På denna punkt har
författaren en del nytt, värdefullt material att meddela. Den senare
och mindre delen av boken lämnar först en framställning av den
tidigare radikala rörelsen i vårt land och uppehåller sig då framför
allt vid Petter Schaefer, till vars biografi Pleijel likaledes kan bidraga
med nya intressanta enskildheter. Den övergår sedan till att
redogöra för Dippels verksamhet i Sverige och dess följder.
Det torde väl kunna sägas, att det nya material, som Hilding
Pleijel efter omfattande arkivmödor hemma och i Tyskland här
framlägger, icke är alltför märkligt. Någon omvälvning i vår allmänna
uppfattning av den svenska pietismens uppkomst och dess samband
med den tyska åstadkommer det inte. Men något sådant vore ju
också förmätet och orättvist att begära. Ämnet har tidigare studerats
av en rad forskare från olika utgångspunkter och i olika sammanhang.
Senast Pleijel själv har i sin gradualavhandling från detta intressanta
men väl bearbetade fält hemburit mycket värdefulla förstlingsfrukter.
Det ligger dessutom i själva sakens natur, att en rörelse som den
pietistiska under sin första trevande tid i vårt land, innan det ännu
pä allvar kommit till sammanstötningar med myndigheterna, måste
sätta ytterst sparsamma spår i de samtida handlingarna.
Envar, som på ett eller annat sätt sysslat med denna periods
andliga historia, måste emellertid vara prof. Pleijel ytterst tacksam
för de viktiga undersökningar av tyska handskriftssamlingar, som
han utfört. Ha än deras resultat i stort sett blivit negativa, kunna
även ur sådana, om de tolkas försiktigt, slutsatser dragas. Pleijels
forskningar i Halle och i den stora Francke-samlingen i Preussische
Staatsbibliothek i Berlin synas sålunda ha visat, att Franckes
förbindelser med Sverige voro av relativt ringa omfattning. Pleijels
försök att i de ortodoxa tyska kyrkomännens efterlämnade papper
finna upplysningar om den nya rörelsens spridning till vårt land ha
också de krönts med föga framgång. Det var högst förvånande,
att den också i svensk tjänst verksamme, hätske pietistförföljaren
Joh. Friedr. Mayers väldiga brevsamling i Greifswalds
universitetsbibliotek i detta avseende icke skulle ha något av intresse att ge.
Ehuru förbindelserna mellan den tyska av Spener inspirerade
rörelsen i dess första skede och det svenska fromhetslivet av de
bevarade källorna att döma tyckas varit helt sporadiska, får man,
som Pleijel betonar, naturligtvis därför ej förneka, att kännedomen
om Speners skrifter och idéer kanske varit mer utbredd inom den
svenska kyrkan, än vad som vårt spröda material ger vid handen.
Som ett bevis på att dessa frågor tidigt diskuterades i svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
