Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bj. Beckman, Dödsdag och anniversariedag i Norden med särskild hänsyn till Uppsalakalendariet 1344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I20
BJ. BECKMAN
singulis annis post obitum meum fideliter observetur.» Denna
ödmjuka formulering synes närmast ånge, att saken ännu icke är
vanlig. Ett annat tidigt anniversarium stiftas 1285 av Birger jarls dotter
Kristina, änka efter Sigge Guttormsson av Ljuna. Där föreskrives,
att en minnesmåltid (»pitancia») skall anordnas den 29 aug. och det
heter vidare: »volo ut anniversarium nostrum eodem tempore in
perpetuum omni remota prepeditione sollemniter celebretur». Här
har vi alltså ett anniversarium på bestämd dag, men denna kan
naturligtvis vara herr Sigges eller rent av fru Kristinas egen
dödsdag. Ty 1282 instiftar Ingeborg av Glänås en mässa för sin själ »in
die transitus mei videlicet in octava beate virginis». Brevet är
daterat just denna dag (15 sept.) och torde alltså vara utfärdat på
dödsdagen.1
Både i Alvastra och Vreta blir det under de följande decennierna
ganska vanligt, att man stiftar en »pitancia» med åtföljande
själamässor på en bestämd dag. Dessa minnesmåltider kallas visserligen
i regel icke anniversarier, men är dock i grunden detsamma. I
Frankrike var det i varje fall det normala, att åtminstone större
anniversarier åtföljdes av penningutdelning eller — i klostren, där
sådan icke kunde förekomma på grund av munkarnas fattigdomslöfte
— av extraförplägnad, kallad »pitancia».2
»Familj eanniversarier» förekommer också flera gånger i detta
stift; de bevarade dokumenten gäller alla fru Kristina Fastesdotters
avkomlingar. Ett anniversarium utan angiven dag stiftas 1327 av
Håkan Jonsson Läma; i Vreta begär Lars Botulfssons hustru Iliana,
som stiftat en mässa i veckan, att hennes minne skall ihågkommas
»anno quolibet uno die quilibet ipsorum» (1325). Här överlämnas
tydligen firandet av dagen till klostrets eget skön. I Linköping
känner vi däremot inga fastställda dagar: hertig Bengt (1287), biskop
Lars II (1301) och domprosten Björn (1319) nöjer sig med att
föreskriva, att deras anniversarier skall firas.3
Förhållandena i ärkestiftet, där anniversarier första gången
omtalas 1280, torde lämpligen behandlas i samband med en analys av
Uppsalakalendariet och förbigås därför t. v. I Strängnäs stift har
vi en rad uppgifter från Julita, som visar, att man även där brukade
1 DS I: 617, 654.
2 Rörande termen »pitancia» se Molinier, a. a., ss. 64, 102, 108, 119 t.
3 DS II: 28, 351, 111:398, 666, IV: 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
