Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
JAN LIEDGREN
under förra hälften av juli månad 1650 av Christoffer Siggonis för
att kunna användas som besvärsskrivelse för hela ståndet.1
Punkten om smörskatten i Nyköpingstrakten ströks alltså, likaså den
uttryckliga bönen om privilegiekonfirmation, då episkopatet redan
tagit upp den saken. De övriga punkterna medtogos i lätt
bearbetning; några nyanseringar förekommo, men behöva ej refereras här.
Men främst sattes en paragraf, som i skarpa ordalag fordrade
revision av adelns privilegier och framhöll nödvändigheten av att adeln
liksom i Gustaf Adolfs tid godvilligt gjorde eftergifter i
privilegiefrågor »ad salutem reipublicae». Därnäst krävdes revision av givna
donationer, i synnerhet sådana, som givits till mindre meriterade
men enträgna supplikanter, och det utsädes, att donationer givits
»över den proportion som riksens förmögenhet tillåta kan».
I det första konceptet till definitiva prästprivilegier, vars
grundtext var en ordagrann avskrift av 1647 års privilegiebrev, införde
Laurelius bl. a. ett stadgande, att kapellans- och klockarhemman
skulle åtnjuta frihet från utskylder och pålagor och lika litet som
kyrkoherdeboställen o. d. få bortsäljas till frälse eller skatte, och han
upprepade kravet på frihet från utskrivning, vilket förvägrats 1647.2
Dessa fordringar, som avsågo att tillfredsställa oppositionen bland
det lägre lantprästerskapet, hade framställts både i gemene
prästerskapets förut nämnda »punkter» och i de nyss refererade
Sträng-näspostulaterna. De ifrågavarande önskningarna blevo tämligen
tillgodosedda i det nya privilegiebrevet; den ivrigast åtrådda,
frihet från utskrivningarna, gav drottningen löfte om redan vid en
audiens för de ofrälse den 18 juli3, men prästerna borde icke
missbruka friheten genom att taga i sin tjänst och försvara för
utskrivning flera drängar, än de nödvändigt behövde, utan helst färre4.
1 »Postulata» i E 398, UUB. Tyvärr saknas arkets senare hälft, varför
texten slutar mitt i § 7 (motsvarande Strängnäsbesvärens § 9); textförlusten
torde därför vara tämligen betydelselös. Såsom Lövgren påpekat (a. a., s.
66 not 2) står denna omarbetning tydligen i samband med det lägre
prästerskapets överläggningar den 9 juli, sådana de refereras i Jonas Petris dagbok
(HSH XXII, s. 70 f.).
2 De båda förbättringarna har Laurelius skrivit på samma i K 70: 21,
UUB, inhäftade lapp såsom tillägg till resp. § 6 och § 4 i priv. 1647.
3 SRP 1650, s. 230 f., HSH XXII, s. 78 ff., Lövgren, a. a., s. 91 f.
1 För sådant missbruk varnade ärkebiskopen ståndet 13 aug., sedan
Laurelius dagen förut överlämnat ståndets privilegieförslag till drottningen och
fått höra hennes första omdömen därom. HSH XXII, s. 118.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
