Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Jan Liedgren, Tillkomsten av drottning Christinas privilegier för prästeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNING CHRISTINAS PRIVILEGIER FÖR PRÄSTESTÅNDET I47
I nära sammanhang med frågan om förbud mot abalienation och
påbud om reduktion av jord, som på ett eller annat sätt varit
anslagen till kyrkliga ändamål, stod ett annat tillägg, som Laurelius nu
gjorde. Om en präst ägde ett skattehemman, som kommit i
händerna på en adelsman, skulle prästen äga makt att själv tillösa sig
frälserätten från adelsmannen och åtnjuta denna, tills kronan åter
inlöste frälseräntan. Privilegiebrevet medgav prästen att befria sig
från adelsmannens överäganderätt men vägrade prästen mer än
skatteäganderätt.1 Med Joannes Terserus och några andra i spetsen
sökte prästerna med åberopande av äldre utfästelser utverka ett
speciellt kungligt brev, varigenom redan gjorda abalienationer av
kyrkojord eller av prästers enskilda skatteägor återkallades samt
kammarkollegium och landshövdingarna förbjödos ge
verkställighet åt nya förläningsbrev o. d., som drottningen av misstag kunde
utfärda.2 Liknande önskemål framställdes i ståndets besvär.3
Flera andra ändringar gjordes av Laurelius i detta första
koncept, bl. a. ett längre tillägg om tionden och vissa korrigeringar
rörande adelns huspredikanter m. m., vilket förut omtalats.
Kyrkoordningen hade på våren 1650 tagits om hand av en kommitté med
Laurelius som en framskjuten medlem; kanske var det därför han
nu strök löftet om en särskild forma consistorii, men möjligt är, att
han och de andra biskoparna ej ville låta de konsistorieförfattningar,
som de var för sig utarbetat, ge vika för en ny, som ägde kunglig
auktorisation och kanske kringskar deras självständighet. I samband
med att nödvändigheten av revision av kyrkoordningen gavs en
annan formulering", uteslöts i det slutliga privilegiebrevet det 1647
givna löftet, att Kungl. Maj:t skulle överlägga med riksens ständer
om kyrkoordningen, ehuru i de nämnda Strängnäspostulaterna5
uttryckligen begärts, att prästerskapet skulle få granska kyrko-
1 Prästens njutande av frälserätt är överkorsad i kanslisammanställningen,
Acta ecclesiastica vol. 36, RA.
2 Prästeståndets protokoll 19 aug. 1650, RA; jfr Sjöblom, a. a., s. 136 f.
Jonas Petris dagbok 21 aug., HSH XXII, s. 136 f. — Ett utarbetat koncept,
i vilket åberopas resolutioner på ståndets besvär 4 april 1647 och 31 mars 1649
samt priv. 1647 § 7, finnes i Prästeståndets arkiv ser. J vol. III (n:o 22), RA.
Detta blev dock ej utfärdat.
3 HSH XXII, s. 274 (§ 5).
4 Se ovan s. 172.
5 K i (§6) och E 398 (§ 6), UUB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
