Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - David Lindquist, Studier i den svenska andaktslitteraturen under Stormaktstidevarvet (Pastor Åke Zetterberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
c:a 40,000 à 50,000 ex., kan ifrågasättas, och Schück anger ej heller
någon källa för sin förmodan. Kunde så pass exakta siffror med någon
större grad av sannolikhet anges, skulle vår kunskap om vad
andaktsböckerna verkligen betytt, väsentligt ökas. Förf. har f. ö. i flera
sammanhang ventilerat frågan om orsaken till att dessa böcker vunno en
för den tidens förhållanden så enorm spridning. Vad man här skulle
önskat vore väl att de olika problemen mera strikt hållits isär. Orsaken till
att en tysk bönbok kommit till stånd, är väl vanligen en helt annan än
skälet till dess översättning. Åter andra omständigheter ha orsakat
böckernas lycka på svensk bokmarknad. Och slutligen kan man fundera
över, varför svenska kyrkomän tillåtit spridningen av böcker, vilka dock
till stor del — och det gäller i hög grad de mest populära ■— innehålla
stoff, som kommit från papistiska förlagor. Vid redogörelsen för de olika
böckerna hade det också varit av intresse att få veta mer om hur de
svenska översättarna begagnat sina förlagor. Härigenom skulle helt
visst åtskilligt av intresse för andra områden av tidens kyrkliga liv
kunnat belysas. För att nämna ett fall bland många, talas i en bönbok om
klädlyx (sid. 210 f.) i vändningar, färgade av överflödsförordningar för
präste- och borgarståndet 1664.
Till sist ett par rättelser. Förf. har (sid. 23) godtagit Hults
påstående, att omkring 20,000 personer dött i Stockholm under peståret
1623. Detta är en uppenbart felaktig siffra: Hela Stockholms befolkning
torde nämnda år ej uppgått till det angivna talet (Heckscher, Sveriges
ekonomiska hist. 2: 1, sid. 403).
Först på senare tid har forskningen börjat uppmärksamma den
utomordentligt viktiga roll läran om de tre kyrkliga stånden spelat för
ortodoxiens samhällssyn och uppfattning av kallelsen (Pleijel, Herbert
Olsson). D:r Lindquist har kunnat uppvisa, att treståndsläran haft
betydelse också inom 1600-talets andaktslitteratur. Men när han talar
om, att denna ståndslära »hade sin genesis i Luthers åskådning men sedan
blev utformad av Melanchton i hans Loci av år 1535», bör en
reservation anmälas. Det kan diskuteras, huruvida denna ståndslära
historiskt sett haft sin »genesis» i Platons i »Staten» framlagda uppdelning av
samhället i tre stånd, »de vise», krigarna och det närande ståndet, eller
i den medeltida läran om de tre kyrkliga stånden. Under 1400-talet
möter man ståndsläran i varje fall fullt utbildad (t. ex. hos Wicliff).
Tankarna om de tre kyrkliga stånden hos ortodoxiens stora teologer,
t. ex. Johan Gerhard, förete intimare sammanhang med den medeltida
ståndsläran än med Luthers syn på dessa ting. Det är signifikativt att
termen »kyrkliga stånd» icke kan beläggas hos Luther (Billing, »Luthers
lära om staten»).
Det ligger ett enormt arbete bakom boken om stormaktstidevarvets
andaktslitteratur. Noggrannhet är en tidsödande dygd. Men endast
så kan något värdefullt skapas. Vad svensk kyrkohistorisk
1600-tals-forskning saknat, är inte schwungfullt skrivna översiktsarbeten, där
frihandsteclcningen får ersätta detalj forskningen. Men den har stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
