- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettionionde årgången, 1939 /
300

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - David Lindquist, Studier i den svenska andaktslitteraturen under Stormaktstidevarvet (Pastor Åke Zetterberg) - Hilding Pleijel, Das Kirchenproblem der Brüdergemeine in Schweden (Lektor Nils Jacobsson)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR

mvetsgrant gjorda specialundersökningar. D:r Lindquists
’hör den sistnämnda gruppen, och den kommer därför att

’^0’ Åke Zetterberg.

/ Stockholm.

\ /

Hilding Pleijel, Das Kirchenproblem der Brüdergemeine in
Schweden. Lund och Leipzig 1938. 199 s. (därav bilagor sid. 81—193).

Pris 6 kr.

Professor Hilding Pleijel har redan genom föregående arbeten,
Herrnhutismen i Sydsverige (1925), Herrnhutismens plats i det sydsvenska
jrom-hetslivet (Kristendomen och vår tid 1926, s. 87 ff.), Der schwedische
Pietismus in seinen Beziehungen zu Deutschland (1935) och Karolinsk
kyrko-fromhet, pietism och hermhutism (Svenska Kyrkans Historia, V 1935),
gjort sig känd som en framstående forskare på den svenska ortodoxiens,
pietismens och herrnhutismens område. Hans intressanta arbete, Das
Kirchenproblem der Brüdergemeine in Schweden sluter sig värdigt till
de föregående. Det bygger utom på den tryckta litteraturen på talrika
i Sverige förut okända aktstycken från arkivet i Herrnhut, som visat
sig vara en guldgruva för svenska forskare. I de 55 bilagorna, alla från
Herrnhuts arkiv, meddelas ett rikhaltigt material, som går långt utöver
det här behandlade problemet — det sista dokumentet är från september
1854 — och som därför står i mycket löst sammanhang med texten.
Förf. motiverar detta med att dessa aktstycken äro värdefulla för den
svenska historieforskningen överhuvud och särskilt för den
personhistoriska och litteraturhistoriska. De torde kunna bli till hjälp för den
fortsatta utforskningen av brödraförsamlingens historia i vårt land.

I första kapitlet (sid. 9—29) lämnar förf. en livfull snabbteckning
av herrnhutismens historia i Sverige från dess begynnelse fram till
1780.

Andra kapitlet (sid. 30—45) behandlar religionsfrihetens utveckling
i Sverige under 1700-talet. Förberedd av Dalin, Linné och Hedvig
Charlotta Nordenflycht fick toleransen vind i seglen vid Gustaf III:s
tronbestigning. På riksdagen i Stockholm 1778—1779 kom så det stora
genombrottet genom den finske prosten och författaren Anders
Chydenius’ toleransförslag, som antogs av tre av stånden den 26 jan. 1779
under prästeståndets protester. Genom 1781 års toleransedikt
utsträcktes religionsfriheten till katolikerna, och 1782 utfärdades ett
»handelsreglemente» för judarna. Men de friare rörelserna inom kyrkan hade
det fortfarande trångt, och konventikelplakatet var ännu gällande.

I tredje kapitlet (sid. 46—77) kommer förf. in på sitt huvudämne:
»Brödraunitetens svenska kyrkoprojekt. Dess betydelse och öde.»
Tanken på anläggande av ett »Brödra-Etablissement» i Sverige i likhet
med den år 1773 grundade brödrakolonien Christiansfeld i Danmark
framkastades först av kanslirådet, kungagunstlingen Johan Gustaf Hall-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1939/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free