Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan - 4. Kyrka och stat åren 1512—1515 - 3. Hans Brask biskop i Linköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO GÖSTA KELLERMAN
egid på våren 15x3 slöts till »kyrkans försvar», även den danska kungen
ansågs höra.1 Därtill umgicks kejsar Maximilian med planer att
tillsammans bl. a. med Danmark ingå förbund med storfursten av
Moskva mot Polen, till Tyska Ordens försvar.2 — Vad Gadh
personligen beträffar hade minnet av hans usurpation av biskopsstolen
på sistone uppfriskats i Rom genom drottning Kristinas förnyade
aktion i livgedingaffären våren 1512, ävenså genom en av riddaren
Erik Erikssons änka, fru Anna, anhängiggjord process mot honom.3
Den senare processen gällde penningmedel och värdeföremål, som
Gadh skulle ha tillägnat sig vid plundringen av Fågelviks gård år
1501. Sommaren 1512 (d. 28/6) hade biskoparna Matts och Otte
samt Gadhs egen domprost, Hans Brask, fått påvligt uppdrag att
undersöka och avdöma detta mål (blott 3 dagar senare
befullmäk-tigades genom ett annat påvebrev domprosten och officialen i
Strängnäs att slita tvisten).
Det dokument, som vittnar om den ännu ej tjugofemårige Gustaf
Trolles planer på biskopsstolen — hans fars förpliktelsebrev till
Linköpings domkapitel — är tyvärr odaterat4, men åtminstone i
november 1512 synes domkapitlet ha haft ett ombud i Rom, nämligen
kaniken Jöns Månsson, såsom Carlsson påvisat. Direktiven skola
ha gått ut på att först tillfråga Gustaf Trolle, som studerade i Köln,
och, om han avböjde, verka för Brasks utnämning.5 Jöns Månsson
säger sig i sina underhandlingar med kardinal Jakob de Serra ha blivit
motarbetad från två håll, dels från de danska prokuratorerna i Rom,
vilka ville vinna biskopsdömet för egen räkning (kung Hans vore
däremot endast intresserad av att få bort Gadh), dels från Gadh själv.
För herr Sten har så Brasks kandidatur kunnat framstå som en
lämplig »via media» — även med hänsyn till Gustaf Trolle. Möjligen har
Brask dessutom vid den ekonomiska uppgörelsen med Hemming
Gadh ställt sig mer medgörlig än Trollarne.
Sedan kardinal Jakob uppgivit sina anspråk, providerades Hans
Brask den 6 april 1513 till biskop i Linköping. Anmärkningsvärt är,
1 Lünig, Codex Germ. dipl. I, s. 554—560. Rymkr, Foedera (ed. Holmes)
VI, s. 43 f.
2 Napiersky, Index corporis hist.-dipl. Livoniae, Esthoniae, Curoniae II,
s. 148.
3 Se härom närmare Carlsson, Hemming Gadh, s. 256 f.
4 BSH V, s. 525 f. 6 Se HH 28: 2, s. vii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
