Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan - 4. Kyrka och stat åren 1512—1515 - 5. Jakob Ulvssons ämbetsavsägelse och sista ämbetstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
GÖSTA KELLERMAN
var nödvändigt.1 Det kan tydas som om en bestämd avsikt legat
därbakom. Och denna avsikt bör då ha stått i något sammanhang
med överlämnandet av den nämnda penningsumman. Närmast till
hands är emellertid det antagandet, att Danmarksresan direkt hade
att göra med Romresan. Den kan i så fall knappast ha inneburit
annat än att försäkra sig om konung Kristierns sanktion av Gustaf
Trolles kandidatur. Om de inflytelserika danskarna i Rom
motarbetade densamma, skulle detta vålla svårigheter.
Beträffande den överlämnade penningsumman erinra vi om kung
Hans’ krav på 200 gyllen av Hemming Gadh vid dennes
biskops-kandidatur.2 Den av Kristiern mottagna summan synes dock vara
påfallande stor och Gustaf Trolle hade helt andra meriter än Gadh..
För Sten Sture måste ju transaktionen i varje fall förefalla skäligen
misstänkt.
När den danske prokuratorn i Rom, domprosten Hans Hansen, den
3 juni 1515 meddelar kung Kristiern om Gustaf Trolles
biskopsvigning, fäster han samtidigt konungens uppmärksamhet på att den nye
ärkebiskopen inom fjorton dagar skulle resa hem via Lübeck, vilket
konungen borde besinna, om han icke komme överens med svenskarna
vid den stundande herredagen.3 Meningen är tydlig: Kristiern
skulle-så erhålla ett tillfälle att underhandla med Gustaf Trolle. Men man
måste samtidigt konstatera, att Hans Hansens brev icke tyder på
något samförstånd med Gustaf Trolle eller någon redan förefintlig
komplott. Gustaf Trolle förefaller vara honom rätt främmande.
I vilken utsträckning gamle ärkebiskop Jakob verkligen varit
ansvarig för händelsernas utveckling är ej möjligt att nu bedöma..
Sten Stures beskyllning, att Jakob Ulvsson medvetet avgivit falska
löften på Gustaf Trolles vägnar och att Gustaf Trolles senare
beteende från början avsetts, är icke sannolik. Snarare har då Gustaf
Trolle, möjligen även Erik Trolle, begagnat sig av den åttioårige
ärkebiskopens förtroende för en politik, som gick långt utöver vad
Jakob Ulvsson tänkt sig. Själv försäkrar han i ett brev till Sten
Sture den 17 sept. 1516: »kenne gud at wor menyngh haffwer altiid
wert [= varit] god och en är till Riichesins och Jnbijggeres langlige
1 Från Vadstena torde dock den närmaste vägen till kontinenten ha gått.
över Danmark.
3 Se K A 1938, s. 33.
3 APD VI, nr 4526.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
