Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan - 4. Kyrka och stat åren 1512—1515 - 5. Jakob Ulvssons ämbetsavsägelse och sista ämbetstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN
II
synslös realpolitiker, ha sökt få någon mer välbehaglig person på
ärkebiskopsstolen? Eller var det så, att även han misstog sig på
Gustaf Trolle, i förlitande på faderns klokhet och fredliga läggning?
Det räckte dock icke med den nämnda
rekommendationsskrivelsen. Dekanen Erik Svensson i Linköping befann sig sedan en
längre tid tillbaka som herr Stens och rikets sändebud i Rom. Sten
Sture säger sig vid herremötet i Vadstena vid kyndelsmässotid ha
givit Uppsalakapitlets ombud, kanikerna mag. Jon Eriksson och mag.
Henrik Sledorn, en skrivelse till mag. Erik med uppmaning att
efter sin yttersta makt understödja Gustaf Trolle och
Uppsalaombuden. Lferr Sten gör också gällande, att han verkligen gjort
det, vilket ombuden skulle kunna intyga.
I något senare framställningar inför Arbogamötet på nyåret 1517
och inför Stockholmsmötet i nov. 15172 ha Sten Stures förebråelser
mot Jakob Ulvsson blivit än mer poängterade. Ärkebiskop Jakob
skulle ha bett herr Sten om rekommendationsskrivelse för Gustaf
Trolle till ärkebiskopsstolen, då dennes befordran skulle bli till största
gagn för riket och menige man. Han skulle därvid även ha lovat
medverka till att Gustaf Trolle, sedan han fått ämbetet, skulle
uppsöka herr Sten och avge trohetsed till honom på rikets vägnar, såsom
prelaterna plägade. Uppsala domkyrka och Stäkets slott skulle icke
överlämnas till Gustaf Trolle, förrän denne avgivit dylik ed. Sten
Sture framhåller vidare, att han därefter icke blott givit Gustaf
Trolle det begärda rekommendationsbrevet, utan också
tillgodosett hans behov av silver och lånemedel för provisionsbullans
utverkande.
Redan på nedresan skulle emellertid kapitelombuden ha begivit
sig till Danmark och där av de medhavda penningmedlen överlämnat
en summa på 350 lödiga silvermark till Kristiern. Detta är
uppenbarligen en av de mest allvarliga beskyllningarna och den torde
vara ämnad att drabba icke blott Gustaf Trolle utan också Jakob
Ulvsson och Uppsala domkapitel. Den första graverande
omständigheten var, att vägen över huvud togs över Danmark, vilket knappast
1 APD VI, s. 153 ff. HH 28: 2, s. 63 ff. HSH XXIV, s. 74—88.
Carlsson-Hemming Gadh, s. 277, not 1.
2 De uppges ha dragit »aff vastena», alltså troligen från det ovan nämnda
herremötet i Vadstena i febr. 1515.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
