Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan - Tillägg. Jakob Ulvsson efter avsägelsen 1515—1521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLÄGG.
Jakob Ulvsson efter ämbetsavsägelsen.
1515—1521.
Ämbetsavsägelsen kom icke för Jakob Ulvsson att betyda något
återvändande till privatlivet. Allt fortfarande utgjorde han en
förgrundsgestalt i det politiska livet. I stor utsträckning fick han taga
ansvaret för Gustaf Trolles politik och stridens vågor svallade högt
kring honom. Emellertid var den roll han nu spelade helt naturligt
vida mer begränsad, då hans auktoritet och inflytande blott voro
av personlig art. Den överblick, som här skall ges av Jakob Ulvssons
sista levnadstid, kommer också väsentligen att begränsas till det
personhistoriska.
Det vill synas, som om det redan rätt snart uppstått oenighet
mellan Gustaf Trolle och Jakob Ulvsson angående de förmåner,
denne betingat sig vid ämbetsavsägelsen. Så torde man nämligen
böra tolka den i ett brev till Åbodomprosten Påvel Scheel (d. 29 jan.
1516) förekommande upplysningen, att tvist uppkommit mellan den
yngre ärkebiskopen och »hans fader».1 Tvisten säges gälla gods, på
vilka den senare hade rättsanspråk. Om tvistens närmare
beskaffenhet lämnas vi i okunnighet, men det är lättförklarligt, att Gustaf
Trolle sökt komma ifrån den obegränsade carte-blanche, som hans
far lämnat Jakob Ulvsson.
Lika viktig som en anständig begravning fortfarande är för
gemene man, lika oundgängligt var det på Jakob Ulvssons tid att
sörja för sin själarykt. Månheten om ägodelar kan sålunda delvis ha
berott på en dylik önskan att efterlämna ett monument i den
religiösa kultens form. Vad som anstod en from och ärekär biskop var
icke litet. Den prebendestiftelse, som Jakob Ulvsson nu år 1516
instiftade i Uppsala domkyrkas S:t Andreaskor till ära för Kristi
fem sår (»helge fem vnderss prebenda»), utrustades med en årlig in-
1 »aliquid tamen discordie jnter dominum reuerendissimum juniorem et
eius patrem de prediis iuris eiusdem». Grönblad, som låtit trycka brevet
(Nya källor I, s. 642 ff.), framställer den förmodan, att »patrem» åsyftar Jakob
Ulvsson. Någon annan möjlighet finnes heller knappast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
