Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan - Tillägg. Jakob Ulvsson efter avsägelsen 1515—1521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
GÖSTA KELLERMAN
här omöjligen vara täckmantel för något annat intresse, ty Stäket
kunde Jakob Ulvsson i alla fall inte rädda.
Ungefär samtidigt har Jakob Ulvssons gamle vedersakare Erik
Kuse vid en dom i högsta instans den 29 januari fått rätt gentemot
Jakob Ulvsson i ett återköpsmål.1 Denne hade vägrat att låta
utlösa den ifrågavarande jordegendomen, trots att Erik Kuse vid
föregående ersmässa fått domsbrev härpå. I närvaro av fjorton
frälsemän stadfäste nu Sten Sture den fällda domen och förbjöd
allt hindrande av Erik Kuses rätt. Om de närmare omständigheterna
är föga känt. Återlösningsvärdet sattes till 200 mark, det rörde sig
sålunda om något mer än en bagatell. Men om själva rättsfrågan är
omöjligt att yttra sig.
Huruvida Jakob Ulvsson haft något att göra med dragkampen
mellan Sten Sture och Uppsala domkapitel våren 1518 lämnas vi i
okunnighet. Det synes dock sannolikt, att han uppehållit någon
förbindelse med domkapitlet och att detta vid sitt motstånd mot
tillsättandet av en ny ärkebiskop åtnjutit hans uppmuntran och
moraliska stöd.
Ett vittnesbörd om att Jakob Ulvsson vid denna tid haft sin
hand med i stiftsstyrelsen lämnar en av honom den 27 februari
1518 från Arnö utfärdad urkund2, varigenom han med ärkebiskop
Gustafs tillstånd och på förslag av ärkedjäknen i Uppsala
förordnade en ny kanik i Uppsala.
Med den påvlige legaten Arcimboldi kom en ny faktor in i den
svenska kyrkopolitiken. Ehuru av påven utsedd att medla mellan
Danmark och Sverige saknade han de nödiga förutsättningarna
härför. Då han såsom utlänning icke var införsatt i det verkliga
läget, blev han självfallet i hög grad beroende av de
framställningar som lämnades honom — av mer eller mindre
propagandamässig art. I den relation, som Sten Sture till sitt
rättfärdigande överlämnade till Arcimboldi3, ingick även en anklagelse
mot Jakob Ulvsson såsom delaktig i Gustaf Trolles konspiration.
Det var sålunda rimligt, att också Jakob Ulvsson skulle lämnas
tillfälle att försvara sig i samband med den rättegång mot
Gustaf Trolle, som iscensattes vid herredagen i Arboga nyåret 1519.
1 Pp. brev i RA, Uppsala 1518 29/i.
2 Pg. brev i RA.
3 Se s. 38, not i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
