- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtionde årgången, 1940 /
51

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - I. Åren 1702—1711 - 1. Uppsala domkyrkas återställelse 1702—1711. Konsthistorisk sammanfattning. Av August Hahr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA

IO3

1709 inträffade död, utnämnde biskopen i Skara Jesper Svedberg
så länge han kvarstod i sin domprostbefattning, efterträdaren
doktor Lars Molin, som från 1705 så gott som alltid ledde rådets
sammanträden, landshövdingen Johan Höghusen, borgmästaren
Thomas Lohrman, teologie professorerna Reftelius, Forelius,
Wallerius, Joh. Upmark och Lars Norrman, dessutom ett par rådmän
Roberg och Qvist samt bagaren Dejenström. Beslutens
verkställighet omhänderhades av den nitiskt verksamme magister Lars Öjer,
som dagligen övervakade arbetet, över domkyrkorådet stod
visserligen domkapitlet, men det tog föga del i restaureringens gång.
Det tyckes dragit sig för allt ansvar. Då det t. ex. var fråga om
täckning av Bondkyrkans tak (1702) — det skulle täckas med
järnplåtar — förklarade man sig ej förstå verket, utan lämnade det »till
beprövande och betänkande av män som därom voro bättre
förfarna». Därmed åsyftas bl. a. Olof Rudbeck d. ä., som åtagit sig
uppdraget, vilket efter hans död samma år övertages av hans son
och efterträdare. Här var det järnets tyngd på valvet man
fruktade. Domkyrkorestaureringens mästare måste emellertid hämtas
från annat håll. Tessin, som i sin egenskap av överintendent var
regeringens närmaste förtroendeman i dylika frågor, hade tydligen
föreslagit sin egen byggmästare, Hans Buchegger, som den vilken
vore lämpligast att uppgöra nödiga ritningar och leda
byggnadsarbetet. I brevet från regeringen till landshövdingen av den 24 okt.
1702 omtalas mäster Hans Bucheggers projekt att täcka
domkyrkan med »ett nytt rent tak utan de månge små torn och förlorade
vinklar, vilket förslag han jämväl vist och understött med de för
oss framtedde och jämväl av hovmarskalken Tessin gillade
avrit-ningar och desseiner». Byggmästaren skulle under tiden till dess
Kungl. Maj:ts nådigaste approbation hunnit erhållas uppsöka och
anskaffa nödigt timmer och virke, dels på Kungl. Maj:ts
allmänningar, dels på enskildas skogar. Brev avsändes även till
konungen, som svarade bl. a. genom en skrivelse till Statskontoret av
den 30 november, vari han »till kyrkornas och de publike husens
uppbyggande» förärar 10,000 daler smt förutom andra förmåner.

De omtalade ritningarna till taket på överskepp och sidoskepp
och för de nya stöden för överskeppets murar, vare sig förslagen
endast voro preliminära eller icke, hade i varje fall godkänts och
gillats av Tessin. Hans Konrad Buchegger var en av honom ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1940/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free