Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - I. Åren 1702—1711 - 1. Uppsala domkyrkas återställelse 1702—1711. Konsthistorisk sammanfattning. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I IO
AUGUST HAHR OCH N. J. SÖDERBERG
24 återgivna skrivelse deras kvalitet. Klockstolarne, som ovanför
det bärande bjälklaget icke ha någon beröring med tornväggarne,
utan äro fullt fristående, ha, påpekar han, sammansatts av
verkliga jättar till timmerstockar. »Under mer än 230 år ha de haft
förmågan att motstå tidens tand och stå där, ej ens angripna av
timmermännens fiende trämasken, fullkomligt orörda och äro ett
stolt bevis på den uppländska timmermannens sakkunskap och
omtanke vid utförande av sitt arbete.»
I kyrkinteriören har likväl mycket avlägsnats vid
1880—90-talsrestaureringen av det som nu tillkom. Så t. ex. den fasta
bänkinredningen å ömse sidor om mittgången, från andra pelarparet i
väster fram till tvärskeppet. Bänkarna stod i vägen för det inre
byggnadsarbetet. Men de kunde ju tänkas ha blivit återuppsatta.
Den predikstol, som mäster Johan Weber hopsnickrade 1707 och
invändigt kläddes med rött kläde »till dess råd kan bliva till en
kostsammare», ansåg alltså tiden själv blott böra bli av kort varaktighet.
Samma år uppgjordes kontraktet mellan änkedrottning Hedvig
Eleonora och bildhuggaren Burchard Precht om en ny sådan för
Uppsala domkyrka. Samme man hade utfört den tidigare, som i
branden förstördes. Kostnaden bestämdes till 15,000 daler kmt
och den skulle bli färdig till påskhelgen 1709, »så att predikstolen
då må kunna uppsättas, det Gud hälsan och livet förlänar», som
orden lyda i de sid. 201—202 avtryckta kontraktsbestämmelserna.
Arbetet på denna efter ritningar av Tessin i Prechts verkstad
utförda praktpjäs drog ingalunda ut på tiden. År 1710 är den färdig
enligt bl. a. brevväxling mellan landshövding Höghusen i Uppsala
och guvernören över änkedrottningens livgeding greve Gyllenstierna
och inviges samma år. Den Zettervallska restaureringen
tolererade detta konstverk, men placerade det 1892 i stympat skick på
den nordvästra hörnpelaren i tvärskeppet. Kompletterad med sin
forna trappuppgång och dörr flyttades den likväl 1910 till den
ursprungliga platsen, vid andra pelaren från tvärskeppet åt väster.
Även altaret och dess omgivning blev under den tidsperiod som här
avses föremål för åtgärder, om också provisoriska. Ett altarskrank
och en altartavla av enklaste slag såg dagen, och kring koret
murades en »list» eller rättare en sockel, på vilket ett järngallerverk
skulle sättas. Hit kom slutligen på 1730-talet det ståtliga Prechtska
altarverket, som tyvärr måste försvinna för 80-talets restaurerings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
