Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I IO
AUGUST HAHR OCH N. J. SÖDERBERG
platt tak, utan ett s. k. valmtak, d. v. s. med fall åt fyra sidor.9
Tydligen var det under sysselsättningen med sitt observatorium den
berömde astronomen kom på tanken att lämna sitt bidrag till
domkyrkans tornfråga. Knappast var han något ombud för sin vän
överintendenten. Denne skrev emellertid till Celsius och bad »att
få planen och fafon av kyrkan jämte distansen och höjden av bägge
tornen», innan han svarade på domkapitlets hemställan. Brevet
uppvisades av professor Magnus Beronius vid sammanträdet den 4
september. Man beslöt då låta instrumentmakaren Fuchs avmäta
kyrktornen, om ej i arkivet fanns vad som önskades. Den 30
september kunde konsistorienotarien Schick meddela, att han varit i
Stockholm och påmint Hårleman om den utlovade desseinen till
tornbyggnaden och fått till svar: »att 2ne förslager äro i verket och
skola med första översändas, sedan H. Kongl. Maj:t fått underskriva
det som H. Maj:t behagade utvälja». Till Gerdes avgick brev med
begäran, att han ville snarast skicka timmermän från huvudstaden.
Man började alltså känna sig säkrare i sadeln. Slutligen kom den
dag, den 19 oktober 1741, då Hårlemans förslag till
tornbyggnaden kunde framläggas i konsistoriet, varvid även överintendentens
brev och Gerdes’ kostnadsförslag m. m. lästes upp. Efter åtskillig
diskussion och med ledning av såväl det förra som det senare enades
man om, att tornen, d. v. s. lanterninkrönen, jämte en altan med
balustrader skulle uppföras för 24,000 daler km. Gerdes, som var
närvarande, »lät förstå sig vara nöjd». Han förklarade vidare, att
till tornens betäckning behövdes 30 skeppund koppar och för det
närmaste behovet 17 à 18 skeppund. Enligt det kontrakt som
samtidigt uppsattes, lovade han, att det ena tornet (med timklockorna)
skulle vara färdigt vid slutet av augusti nästkommande år och det
andra under loppet av 1743. Domkyrkan åtog sig å sin sida att draga
försorg om allt koppar- och järnsmide. Vid kontraktets
underskrivande hade byggmästaren rätt att utkvittera 6,000 d. km. Då
detta skedde den 23 november, måste arbetet då ha tagit sin början,
d. v. s. så mycket som årstiden kan ha tillåtit.
För att få pengar till detta företag beslöt man slutligen att
insamla medel genom kollekter och stamböcker över hela riket.10
Detta beviljades genom »Kungl, kollektbrev», enligt protokollet för
den 27 november. Kollektbrevet förnyades även följande år.
Under den närmaste tiden synes verksamheten fortgått tämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
