Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I IO AUGUST HAHR OCH N. J. SÖDERBERG
kan få det färdigt, men lovade, att till slutet av nästa år allt skulle
vara klart. Detta ansåg sig konsistoriet kunna gå med på.
Med Gerdes’ affärer hade svårigheter börjat uppstå, vilket kom
att menligt inverka på hans uppdrag vid domkyrkan.
Den 9 maj hade han anhållit om att utfå en del av de 1,100 daler
som resterade för det uppsatta tornet. Han fick 400 d. Kort efter
begär han skriftligen resten, och därjämte, som brevet förmäler,
alldenstund redan ansenligen vore tillgjort på det andra tornet,
varvid han gått i förskott till 3,000 d. km., kunde han åtminstone till
instundande helgonmässa bekomma samma 3,000 daler. Härpå
svarades, att betalning måste ske efter kontraktet. På hösten
till-stramades situationen. Man beslöt den 26 oktober, att arbetslönerna
ej skulle gå genom Gerdes, utan genom sysslomannen direkt till
arbetarne. Tillika antyddes åt denne, att ej utge något mer till
Gerdes för det andra tornet än redan skett vore, innan byggmästaren
å sin sida presterat vad han \ore skyldig att utföra. I november
begärde landshövdingen på anhållan av överståthållaren baron Fuchs,
att av slottsbyggmästarens arvode för tornbygget innehålla 5,700
daler km för gäldande av en skuld till hovslagaråldermannen Mårten
Triwald. Något dylikt kunde naturligtvis ej beviljas. För byggande
av tornhuv, altan och siffertavlor återstod nu 8,628 d. km. en summa,
som man för övrigt ej ansåg vara tillräcklig, då kostnaden för två
torn, altan m. m. beräknats till 2,400 daler sm.14 Under sådana
omständigheter måste verksamheten nästan alldeles avstanna. För
senare hälften av året 1743 omtalas heller ingenting än redan nämnda
ekonomifrågor och allsköns trassel för övrigt.
Ändock hade Gerdes på egen begäran den 7 december av
slotts-byggnadsdeputationen entledigats från sitt arbete vid kungliga slottet
för att få mera tid att ägna sig åt »sina egna byggen».15 Han hade
också — det måste erkännas — många järn i elden. Men det var
nästan uteslutande vid Hårlemans arbeten han på flera håll i landet
verkade som utförande byggmästare, t. ex. vid ombyggnaden och
bekröningen av Gripsholms Teatertorn, vid restaureringen av Gävle
och Västerås slott, vid Strängnäs domkyrkotorn, som ovedersägligen
är en skapelse av Hårleman och icke, som från vissa håll gjorts
gällande, av J. E. Carlberg eller t. o. m. av Gerdes, vid herrgårdar
som Åkerö o. a. För Stockholms Storkyrkas tornbyggnad hade han
verkligen 1736 fått uppdrag att efter egen ritning reparera och om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
