Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA IO3
därefter och ej givit något svar, ehuru han mer än många resor blivit
tillskriven». Det vore därför nödvändigt få veta, om konsistoriet
ville, att arbetet skulle fullbordas, då det i så fall vore nödvändigt,
att penningar därtill förordnades, »medan i annor händelse han och
de andra ville taga sitt avträde».
Under så »fatta omständigheter», som det heter, fann ledamöterna,
att ingenting annat vore att göra än att på domkyrkans bekostnad
låta fullborda verket, på det att de arbetare som nu vore tillstädes,
ej måtte skingras, »då en annan gång kunde bli svårare att härmed
fortkomma». Sysslomannen fick därför order »att utbetala löpande
dagspenningar och föra dem i räkning slottsbyggmästaren Gerdes
till last samt tillika uppge det som redan vore utgivet av denne,
»varav konsistoriet sedermera får anledning taga ncdiga mått och
steg till denna saks avgörande med slottsbyggmästaren».20
Arbetet återupptogs alltså och bedrevs med rask fart. Den 18
september meddelar Halling, att tornbyggnaden bleve slutförd under
den kommande veckan, varför han önskade besiktning, innan han
skildes från orten, samt att Gerdes begärt att 14 dagar i förväg få
kunskap om denna förrättning. Den 25 i samma månad (1745) kan han
slutligen berätta, »att tornarbetet var alldeles färdigt».21 Besiktningen
synes likväl icke nu ha företagits. Handlingarna för denna tid ha
ingenting att nämna om en sådan, än att vissa försök i den riktningen
gjordes.
Det ekonomiska mellanhavande t med Gerdes klarades likväl tills
vidare upp på det sätt, att sysslomannen Zelling förmådde honom
lämna en revers på att till domkyrkan betala 745 daler och 25 öre
km, som tornbygget kostat över den ackorderade summan.
Det följande året blev mindre händelserikt. Arbetet var ju i
stort sett avslutat. Frågan om urtavlorna var dock ännu olöst.
Härtill kom även en del dekorationsdetaljer. Mest upptogos
domkapitlets sammankomster av ekonomiska ärenden av varjehanda slag.
Kollekt- och stamboksmedlen lia börjat inflyta. Ett stort besvär har
man med sockerbagaren Israel Nyman i Uppsala, som fått uppdraget
att i Stockholm avhämta stamboksmedel. Denne kan ej leverera
mera än 567 daler km och stannar i rest på 692 daler 27 öre. Han
föregav, att stamboken förkommit, men det hjälpte icke. Hos
landshövdingen begärdes utmätning hos Nyman. Med hjälp av
rådman Kyronius synes han klarat en del av beloppet, medan det övriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
