- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtionde årgången, 1940 /
110

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I IO

AUGUST HAHR OCH N. J. SÖDERBERG

frikalla honom från den kostnad kyrkan måste göra för de felaktigt
uppsatta tornen, »utan måste till sin säkerhet vidtaga de mått som
kan ersätta den skada hon fått lida genom hans förseelser».
Urtavlorna, vilkas siffror, visare m. m. förgyllts av Österdam, kommo
under året verkligen på sin plats, och vissa bristfälligheter botades.
För det utförda arbetet fick Eliander den 2 september 247 daler 28
öre km.25 De för Hårlemans stil karakteristiska s. k. vingar som han
gärna placerade på epitafier och andra dekorativa föremål, liksom
under »säjartavlor» etc., skulle även uppenbara sig på Uppsala
domkyrka. För urtavlan på södra tornets västsida å Uppsala lät han
nämligen förfärdiga en modell »för kopparslagarne att driva efter».
Vingarne blevo rätt dyra. I 1748 års räkenskaper upptagas för d. 26
juli ett par vingar av koppar »med järn runt omkring samt ändes
och tvärs över till den nödvändiga styrka välförsedda», till en
kostnad av 1,300 d. km. paret. Senare fingo även övriga visartavlor
vingar, vilket av äldre bilder och fotografier synes framgå.26

Så långt berätta oss dokumenten om tornbyggets gång och vad
därtill hörde. Under allehanda besvärligheter drar sig konsistoriet
fram mot det föresatta målet. Ett trofast stöd hade det i Hårleman,
men i Petter Gerdes, den ansvarige byggmästaren, raka motsatsen.
Till slut blir han avlägsnad och ersatt av Clas Eliander, ehuru väl
sent, när allting, tack vare underordnade krafter, främst
tornbyggar-gesällen Halling, i det allra närmaste var klart. Vi få anta, att han
tvingades ordna sitt mellanhavande med domkyrkan. Liksom förr
verkar han på andras uppdrag eller för egna enklare byggen, är
alltjämt upptagen t. ex. av de långsamma reparationerna av slotten
i Västerås och Gävle och omtalas 1755 vara sysselsatt med flyglarne
på Åkerö i Södermanland. Han var född i Stockholm 1700 och
tillhörde en från Lübeck inflyttad borgerlig släkt. I Svenska Adelns
ättartavlor få vi även veta, att han var gift två gånger, den andra
med Anna Charlotta Rydingsvärd, dotter av en tapper karolin, Erik
Rydingsvärd. Där nämnes tillika, att han var kusin med
justitie-kanslern och hovrättspresidenten Johan Gerdes, adlad Gerdessköld,
vars far var stadssekreteraren Johan Gerdes i Uppsala († 1713)
och farfar bankokommissarien i Stockholm med samma namn.
(† 1686). Slottsbyggmästaren var alltså son till någon bror till
stads-sekreteraren. Hans dödsår känna vi numer även. Enligt Gösta Selling
avled han i september 1755 under sitt arbete med Åkerö slottsflyglar.27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1940/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free