Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii6
august hahr och n. j. söderberg
dylika anordningar på
kupolkyrkor som S. Maria della
Salute i Venedig eller, i
moderatare form, på Val de Grace i
Paris för att nämna ett par
ryktbara exempel. Det är
troligt, att han haft en mera
direkt förebild i sina vertikala
konsolstöd. Till sin ande och
mening äro de besläktade med
de insvängda stöd som den
Tessinska restaureringen efter
branden 1702 lät anbringa
runt högkyrkan, och som vi
mycket väl kunna föreställa
oss nedtill sluta i voluter.
Genom sina italienska
tornkrön satte alltså »frihetstidens
mästerbyggare» inseglet på
den Tessinska förändringen av
domens yttre. Något annat
var ju icke att tänka med
hans inställning till
medeltidens byggnadskonst. Om denna nämner han ingenting i sina
dagböcker från resor i Sverige. Däremot kan han beundra t. ex.
slottsbrunnen i Kalmar och rester av slottsgemakens inredning därstädes
som prov på en värdig, klassisk smakriktning, även om han
betraktar Nikodemus Tessin d. ä. som den verklige grundaren av en svensk
arkitektur i dennas tecken. Hårleman sökte likväl aldrig i sina verk
eller förslag som fallet var med den yngre Tessin, uttryck för några
storvulna stormaktsdrömmar. Det ligger alltid i dem något
måttfullt och behärskat, vare sig det gäller slott och herresäten,
akademibyggnader, skolor, ämbetshus, boställen och bostadshus i städer
eller även kyrkor, deras fasader, torn och tornkrön och interiörer.
Men det stämde bättre överens med tidsskedets hela karaktär i
vårt land och dess inriktning på det ekonomiska och nyttiga.32 Det
är, som jag redan omtalat, högst betecknande, att ej blott estetiska,
utan även praktiska synpunkter lågo till grund för Hårlemans iv-
Fig. 15. C. Hårleman. Ritning till
Strängnäs domkyrkotorn. N. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
