Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur uppsala domkyrkas historia
Ii7
Fig. 17. Rasbo kyrka. Enligt Erik Ihrfors färglagda teckning.
tillämpad i landet. Huru de uppländska kyrktornen tedde sig
under 1600-talets senare hälft, får man en illustrativ föreställning
om genom de Afritningar av kyrkor och kyrkovapen i Upland som
åren 1676—1685 kommo till stånd tack vare riksantikvarien Johan
Hadorphs resor i landskapet.33 Många av de där avbildade kyrkorna
sakna visserligen torn så när som på någon takryttare. De övriga
jämte ett par i Västmanland, inalles 30, ståta likväl med västtorn,
i några fall östtorn, täckta med höga, resliga spiror. I regel fyrsidiga
med en avfasning av kanterna och en kraftig indragning nedtill
representera dessa en traditionell, vida utbredd typ. (Fig. 16.) Vid
sidan därav saknas likväl ej den raka, obrutna formen eller det lägre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
