Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Hahr och N. J. Söderberg (†), Uppsala domkyrka under 1700-talets första hälft - III. Åren 1737—1750 - 9. Hårlemans tornhuvar på Uppsala domkyrka. Deras tillkomst, stilursprung och betydelse som förebilder. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii6
august hahr och n. j. söderberg
gpüftüi
Fig. 18. Bälinge kyrka. Enligt Erik Ihrfors.
pyramidtornet. Kyrkorna fingo emellertid i mycket ringa grad
behålla sin fäderneärvda prydnad. Den föll för den nya smakens,
men även för den från staten propagerade allmännyttans vindar.
Som man kan vänta, följde ärkestiftets, d. v. s. Upplands och
Gästriklands såväl stads- och landskyrkor den i Uppsala givna
signalen. Antingen anslöt man sig till det av domkyrkan givna exemplet
med mer eller mindre platt tak och lanternin eller upptog man den
andra Hårlemanska typen med den lanterninkrönta kupolhuven.
En intressant jämförelse med resultaten av Hadorphs färder
genom talrika Upplandssocknar äga vi i Erik Ihrfors’ Uplandia
Sacra, som meddelar avbildningar och beskrivningar (delvis på latin)
av Upplands kyrkor och deras minnesmärken, allt i fem band med
färglagda teckningar och präntad handskrift, ett verk, inspirerat av
fromhet och forskarnit.34 När Ihrfors 1894—1899 företog sina
resor, avtecknade och beskrev, kände han sig säkerligen som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
