Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rimkrönikan om Linköpings biskopar.
Av fil. mag. Hugo Norman, Stockholm.
Man vet numera, att en av våra »medeltida» biskopskrönikor,
den från Västerås stift, inte är äldre än att den framgått ur
Hede-moraprosten Nils Rabenius’ skrivkammare.1 Detta avslöjande har
väckt misstankar om att det inte heller skulle stå rätt till med ett
annat liknande arbete, rimkrönikan om Linköpings biskopar. Det
är nämligen ett faktum, att den nämnde prelaten haft ett finger
med i spelet även när det gäller denna, åtminstone på en viss punkt
i dess historia. Hans blotta namn gör, att man misstänker ett
falsarium. Frågan är, av huru stor betydelse hans ingripande varit.
Den nämnda krönikan har tillkommit redan i början av
1500-talet under titeln »Chronica episcoporum Lincopensium paa Svensche».
Därom torde det inte längre råda någon tvekan. Enligt Vastovius,
som år 1623 utgav sitt arbete om de svenska helgonen, har den
tryckts på Hans Brasks tryckeri i Söderköping av Olaus Laurentii
hundra år tidigare.2 Vi ha inte längre någon möjlighet att
kontrollera denna uppgift, då nämligen denna uredition fullkomligt
försvunnit. I övrigt är föga känt om detta tryck. Klemming förmodar,
att den Olaus Laurentii, om vilken Vastovius talar, har varit
författaren. Det fanns vid denna tid en notarie med detta namn hos
Hans Brask. Däremot har föreståndaren för tryckeriet hetat Olaus
Ulrici. Om dessa namn, såsom troligt är, stått anförda i boken, kan
ju en förväxling lätt ha ägt rum.3
1 Nils Ahnlund, Nils Rabenius, sid. 53 ff. Jfr E. Hildebrand, Om
äktheten av den Peder Svart tillskrivna biskopskrönikan för Västerås stift, HT i88r,
sid. 274 ff.; S. Bolin, Några anteckningar om Västerås biskopskrönika och
biskopslängd, PHT 1931, sid. 188 ff.
2 Iohannis Vastovii Vitis aquilonia, sid. 2. Jfr Benzelius’ anmärkningar,
p. 2.
3 E. Benzelius, Monumenta Historien Vetera Ecclesiae Sveogothicae,
Pro-legomena, p. xxxi; G. E. Klemming, Sveriges bibliografi 1481—1600, sid.
132 ff.; J. H. Schröder, Incunabula artis typographicae in Svecia, sid. 23 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
