Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rimkrönikan om linköpings biskopar
I29
Så mycket är ändå säkert, som att krönikan tillkommit under
biskop Brasks tid, troligen också i dennes närmaste omgivning. En
senare 1500-tals tradition vill göra biskopen själv till dess författare.
Vi få tillfälle att återkomma till denna fråga.
Denna första edition synes ha försvunnit redan tidigt. När Erik
Benzelius d. y. på nytt lät trycka Linköpings biskopskrönika, hade
han inte den gamla upplagan att tillgå.1 I detta sammanhang dyker
Rabenius’ namn upp. Benzelius’ edition är nämligen grundad på en
avskrift av Söderköpingstrycket, som Rabenius enligt egen uppgift
tagit i Östersjöprovinserna, där han uppehållit sig som fältpräst
under Karl XII:s fälttåg. Detta låter ju inte förtroendeingivande,
och intrycket förbättras icke av att Rabenius själv uttrycker sig en
smula svävande.2 Benzelius förefaller emellertid ha haft ännu en
avskrift till sitt förfogande. Ur denna har han hämtat den
fortsättning av krönikan, som ingår i hans edition.3 En sådan
utarbetades nämligen i början av 1600-talet av en östgötapräst, Jonas Petri
Klint.4 Benzelius’ text når sålunda fram till år 1609, medan den
ursprungliga krönikan slutar med Hans Brasks ämbetstillträde 1513.
Även den av Rabenius tagna avskriften har gått förlorad.
Sedermera har krönikan omtryckts ytterligare två gånger, av
Annerstedt i Scriptores rerum Suecicarum5 och av Klemming i
Svenska medeltids dikter och rim.6 Båda ha huvudsakligen följt
Benzelius’ text, som de jämfört med ett par sena avskrifter. Det skulle
alltså framgå, att vi vore hänvisade till Rabenius’ ord, när det gäller
att bedöma, huruvida den av Klemming tryckta krönikan
överensstämmer med den ursprungliga. Märkligt nog finns det faktiskt en
gammal otryckt form, som betydligt avviker från den vanliga.7
Det visar sig emellertid vid en närmare undersökning snart nog,
att om en förvanskning av den gamla krönikan verkligen ägt rum,
så kan Rabenius i varje fall inte ställas till ansvar därför. Vi äga
1 E. Benzelius, a. a., sid. 115 ff.
2 E. Benzelius, a. a., Prot, p. xxxin; Ahnlund, a. a., sid. 146 f.
3 E. Benzelius, a. a., sid. 134.
4 Om denne se Ahnlund, a. a., sid. 147, not 4; H. Holmquist, Svenska
kyrkans historia, 2: I, sid. 48, II, sid. in, 112, 185.
5 SRS III, 2, sid. 103 ff.
6 SFSS 25, sid. 485 ff.
’ Ahnlund i inledningen till G. Rudberg, Ansgars levnad, sid. 43, not 2;
Ahnlund, Rabenius, sid. 147.
9 — 39863. Kyrkohist. Årsskrift 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
