Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rimkrönikan om linköpings biskopar I29
sida står, mycket prydligt präntat i guld, följande: »Lindorm
Rib-bingh till Nääs och Boxholm Åhr Christi 1610. Then Gudh will
hielppe honom kan ingen stielppe.» Andra namn ånge senare ägare:
Bartholdus Kuuse, Pastor in Torpa A:o 1696, Ericus Benzelius,
Nicolaus Langolius. Avskrivaren har här och där i marginalen bifogat en
kort anmärkning till texten, i allmänhet utan större intresse. Så
har vid de rader i krönikans fortsättning, där Klint anger sitt
författarskap1, påpekats, hur författaren nedskrivit sitt namn i slutet
i st. f. i början.2
Den andra Linköpingshandskriften, B 17, överensstämmer nära
med den föregående men uppvisar den egenheten, att den har inte
mindre än tre titelblad. Av de olika årtalen på dessa torde man
väl kunna sluta, att krönikans fortsättning tillkommit i lika många
etapper: 1567, 1586 och 1609. De gamla titelbladen ha undan för
undan bibehållits eller avskrivits. Denna avskrift har gjorts i
Nyköping 1616 av en viss Canutus Pet: Wesman, vilket framgår av
anteckningarna på omslaget.3 Sedermera har man tillfogat några
blad. Dessa innehålla dels ett register, upptagande biskoparnas namn
och dödsår samt resp. påve i den mån dessa uppgifter förekomma i
krönikan, dels också en ny fortsättning av denna. Där behandlas
biskoparna Jonas Kylander, doktor Johannes Bothvidi, magister
Jonas Petri, magister Andreas Prytz och magister Samuel Enander,
alltså fram till år 1670.
Den äldsta bevarade uppteckningen av biskopskrönikan
återfinnes som redan nämnts i Kungl, bibliotekets Codex D 27. Denna
handskrift är en samlingscodex med mycket blandat innehåll. Den
börjar med biskopskrönikan och fortsätter med Lilla rimkrönikan,
en annan gammal krönika och en del dikter, såväl andliga som
världsliga. Större delen av volymen upptages av medicinska anvisningar
av olika slag. Slutet utgöres av några partier ur Birgittas
uppenbarelser samt ur Margareta Clausdotters arbete om Birgittas släkt.4
1 Benzelius, a. a., sid. 137.
2 »Nomen Auctoris stat in fine laboris non in principio.»
3 »Cronika Episcoporum Lincopensium Nykopiae scripta in usum
Justis-simi, integerrimi et honestissimi viri D. Erberti Halvardi, Anno salutis 1616.»
På sista sidan: »Skriffwett i Nyköpings stadh Den 26 Augusti 1616 och Bliffwer
till Inventarium 1617.» Avskrivaren har också bifogat en berättelse om
»Viborgska smällen», som inte saknar sina poänger.
4 Denna avskrift har använts av Annerstedt i SRS III: 2, sid. 207 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
