Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
hugo norman
nämligen fyra handskrifter (avskrifter), samtliga äldre än Rabenius,
vilka rätt nära överensstämma med Benzelius’ edition. Tre av dem
härstamma från början av 1600-talet: E 19 i Uppsala
universitetsbibliotek samt B 17 och B 18 i Linköpings stiftsbibliotek. Den
sistnämnda är den av Benzelius använda »Codex Ribbingianus».1
Namnet Ribbingh återfinnes på första bladet. Den äldsta
handskriften är D 27 i Kungliga biblioteket, skriven under 1500-talets senare
hälft.2
E 19, förut n:r 27 i den Celseska samlingen, har på pärmens
insida årtalet 1620. Den innehåller Olaus Petris och Peder Svarts
krönikor samt »Crönika episcoporum lincopensium oppå svenska
huru många biskoper uti Lindköpings domkyrkio hauffe varett af
första begynnelse och til then tiidh wii skrifue herrans år 1523».
Texten avviker på några punkter såväl från Benzelius’ edition som
från de övriga handskrifterna, men olikheterna äro sällan av större
betydelse.3 Vid biskop Brasks namn, som annars avslutar krönikan,
har avskrivaren tillagt: »Han premiserade4 anno 1513 then 8 augusti
och tå war en gräsligh storm.» Denna episod har tydligen fastnat i
folkmedvetandet. Vi möta den även på andra håll. Åtskilliga
ändringar och tillägg ha gjorts av en annan hand i margerna. I
allmänhet härröra dessa just från Benzelius’ tryck samt från en annan
handskrift, möjligen den av Rabenius ägda.5 I slutet har denna hand
avskrivit de ord, som Benzelius inskjutit framför Klints fortsättning:
»Hactenus editio quam Sudercopiae publicavit anno MDXXIII
Olaus Ulrici presbyter. Quae sequuntur, Additamenta sunt Jonas
Petri Klintii.»6
Denna fortsättning av krönikan till år 1609 är det som främst
kännetecknar de båda Linköpingshandskrifterna. B18, »Codex
Ribbingianus», är den mest kända av dem och samtidigt den
elegantaste av samtliga fyra handskrifter. På försättsbladets andra
1 Ibidem.
2 G. E. Klemming, S.FSS 25, sid. 530.
3 Klemming anför några textvarianter, SFSS 25, sid. 510.
4 premiserade = höll sin första mässa.
5 Skrivaren anger sin källa med ett »MB» (= Monumenta Benzeliana)
eller »cod. R.».
0 Benzelius, a. a., sid. 134. »Det föregående utgöres av den edition,
som Olaus Ulrici ombesörjde i Söderköping 1523. Det följande är Jonas Petri
Klints tillägg.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
