Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
hugo norman
enligt en gammal uppteckning skall ha flyttats till Linköping.1
Vågar man tro, att här förefinnes en historisk kärna? Man får
kanske inte heller alldeles förbise, att den biskop, som i
Växjölängden föregår Herbert och som i varje fall inte är Växjöbiskop, heter
Johannes.
Vi veta med säkerhet, att Linköping varit biskopssäte 1120.2
Gislo var biskop år 1139, och troligen har han tillträtt sitt ämbete
kort före denna tidpunkt. Hans efterträdare Kol dog nämligen så
sent som 1196. Johannes nämnes under år 1071 av Annalista Saxo.3
Han kallas där biskop i Birka. Just denna tid, som uppfylldes av
tronstriderna efter konung Stenkils död vid mitten av 1060-talet,
var en svår period för den kristna missionen i Sverige. Då Birkas
fall vid denna tid bör ha blivit känd i Bremen4, finns det en
möjlighet, att man ändrat Johannes titel från Bircensis till Lincopensis.
Överensstämmelsen till tiden är onekligen frestande; att vi från
1070-talet och fram till mitten av 1130-talet haft tre biskopar, är
ju en fullt naturlig kronologi.5 Avsikten med dessa ofta så opålitliga
längder synes på sina håll ha varit att förhärliga ett stift genom att
giva det en lång förhistoria, kort sagt skaffa det anor. Man har
samlat ihop namn från skilda håll för att få en imponerande längd.
Uppsalalängden är ett typiskt exempel på ett sådant
tillvägagångssätt, Växjölängden likaså. Även i övrigt visa dessa uppteckningar
rätt egendomliga drag i sin proveniens. De båda äldsta bevarade
handskrifterna till Växjölängden ha, som vi ovan sett, båda i sin
tillkomsthistoria beröringspunkter med Linköpings stift.6 Kanske
har längden uppstått där? Har den baserats på en gammal
Linköpingslängd, som ovan antagits, kan ju namnet Johannes ha
kommit därifrån. Den senare längden har ju visat sig ovanligt pålitlig.
1 Inledn. till G. Rudberg, Ansgars levnad, sid. 42 f. Det anförda stället
är en förteckning på biskopar, som av ärkebiskop Adalbert ordinerats till de
nordiska länderna. Anmärkningen om flyttningen har tillfogats vid
Hiltin-Johannes namn (SRD III, sid. 250). Enligt Ahnlund bör uppteckningen
ifråga dateras till slutet av noo-talet.
2 S. Tunberg, En romersk källa, om Norden vid 1100-talets början.
Språk-vetenskapliga sällskapets förhandlingar 1910—12, sid. 16 f.
3 SRS III: i, sid. 328.
4 Tunberg, a. a., sid. 27.
5 Jfr S. Bolin, Kring mäster Adams text, Scandia 1932, sid. 244 ff.
6 Toni Schmid, Den hel. Sigfrid, sid. 167 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
