Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rimkrönikan om linköpings biskopar
I29
punkten är riktig, nämligen att det är Linköpingslängden, som
ligger till grund, vilket ock förefaller mycket troligt. De som i längden
föregå Herbrictus, kunna inte på något sätt bevisas ha varit biskopar
i Växjö.1 Värendsstiftet är relativt ungt. Denna längd är alltså,
åtminstone i de partier, där den inte sammanfaller med
Linköpingslängden, inte alis tillförlitlig.
En egendomlighet med Linköpingslängden är, att Herbert kallas
secundus, den andre, trots att han står först i raden och alltså inte
har någon företrädare.2 Hur skall detta förklaras?
Uppgiften i Växjölängden, att biskopssätet flyttats först till
Skara och sedan till Linköping kan ha sin historiska bakgrund.
Adam av Bremen meddelar på ett ställe, att båda götalanden styrts
från Skara. Adalvard d. ä. har varit biskop över dem båda.3 Vid
upprättandet av stolen i Linköping har Värend kommit att tillfalla
detta stift. Därav »flyttningen» till Linköping. Att det först talas
om en flyttning även till Skara, beror väl på legendbildningen om
Sigfrid som biskop i Växjö, vilket ingivit föreställningen om en
gammal biskopsstol.
Har Toni Schmid träffat det rätta i sin hypotes om att
Växjölängden använt Linköpingslängden, bör denna senare ha tillkommit
inte så långt efter Kols död (1196). Man kan ju då möjligen ha känt
till fyra biskopar tillbaka i tiden. Längden skulle alltså kunna vara
riktig. Denna uppfattning stödes i viss mån av vad ovan sagts om
Adams ord beträffande Skarabiskopens makt även över Östergötland
och deras överensstämmelse med anteckningarna i Växjölängden.
Toni Schmid menar, att denne förste biskop i Linköping, som skulle
ha funnits före Herbert, möjligen varit Adalvard.4 Draga vi ut
konsekvenserna av det ovanstående, skulle det inte vara otänkbart,
men å andra sidan kan man fråga, om rivaliteten mellan stiften
tilllåtit, att en Skarabiskop upptagits bland stiftets egna biskopar.
Den tomma första platsen kan ge upphov även till andra teorier.
Ahnlund har fäst uppmärksamheten vid en viss
Hiltinus-Johannes, som sänts som biskop till Birka, vilket biskopssäte emellertid
1 Schmid, a. a., sid. 86; Växjö stifts biskopar intill år 1287. PHT 1931,
sid. 177 ff.
2 S.KS III: 2, sid. 102.
3 Adam av Bremen, IV: 23.
4 Toni Schmid, Sveriges kristnande, sid. 174.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
